Vardagstro och söndagstvivel

Okategoriserade

Teorin om allt

17 Mar , 2019, 10.50 Markus

 

Noterade i morse att en bok som heter ”A short history of nearly everything” av Bill Bryson hade förflyttat sig från vår bokhylla till ett bord. Kanske hade den fallit ur hyllan eller så hade pärmen intresserat någon av avkommorna?

Boken, som för övrigt är lysanda populärvetenskap, fick mej att tänka en av de stora frågorna jag funderat på väldigt mycket genom åren: varför tänker människor så olika? Jag har genom åren specifikt tänkt på detta via religion och syn på värderingar, då jag vuxit upp in en religiös miljö men själv kanske varit mera frågande än förstående.

Nu läste jag i tidningen Tiede att man gjort en relativt omfattande forskning i ämnet och kommit fram att vi som mänsklighet de facto har relativt lika värderingar, men att de är paketerade och marknadsförda på olika sätt i olika delar av världen. Länken till artikeln är tyvärr bakom en betalvägg och på finska.

När jag letat efter information och tankar om varför konservativa och liberala människor tänker olika, har jag hittat två teorier som tilltalar mej.

Den första baserar sig på skillnader mellan väljare i USA, alltså republikaner och demokrater. Teorin är inte ny, den presentarades av George Lakoff redan för över 30 år sedan och jag har bloggat om den tidigare. Den beskiver att skiljelinjen går på ett annat sätt än man kunde tänka sig. För de konservativt lagda är det viktigt att familjen har en auktoritet och en klar struktur, medan för en mera liberalt lagda är det viktigt att familjen är en enhet av omsorg och värme (där strukturen inte är lika viktig).  Eftersom en konservativ och liberal egentligen diskuterar helt olika saker, kan det vara svårt att komma till koncensus. Ökad förståelse om hur den andra tänker hjälper här, som vanligt.

Den andra teorin är nyare och handlar och ”somewheres” och ”anywheres”. Den är en mer modern tanke och kan läsas om i David Goodhearts ””The road to somewhere” (som anses vara en av de bästa sätten att förstå hur Brexit blivit som det blev). Den handlar i korthet om att (de brittiska) folket kan delas in i två grupper, de som för vem en plats och ett sammanhang är viktigt (”somewheres”) medan de andra (”anywheres”) känner sig hemmastadda där de just nu är och har viljan att anpassa sig till en förändrad situation. En ganska klassisk konservativ/liberal skiljelinje men på många sätt beskrivande. Om vi tittar på Finland har vi helt samma diskussion här: den liberala cityeliten (av vilka många är utflyttade från små orter) som vill att samhället skall förändras ganska kraftigt och den mera konservativa populationen som gärna ser en långsammare strukturförändring i samhället.

Sanningen brukar finnas mitt emellan, men själv tänker jag att anywheres har mer rätt än somewheres, men det är väl knappast någon stor överraskning.

Avslutar med bokrekommendationer: ur Bill Brysons ypperliga produktion bl.a ”A short history of everything” och ”1927”, samt ett antal av hans reseskildringar.

 

 

 

Läs också

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *