Vardagstro och söndagstvivel
Jag är lite av en ”sen när” människa. En sån som tänker att sen när det ena är gjort eller sen när det andra är över – då ska jag vila / jobba mindre / njuta / leva eller vad det nu kan vara. Men nu blev jag inspirerad av Malenas text och känner också ett ansvar över att försöka rädda Finland med vila. Inte ”sen när” utan nu. Så jag tog en ledig dag, så där bara, och nu går jag omkring här hemma och säger ”ska vi koka en till panna morgonkaffe” och suckar ”oj oj vad mjuk den här soffan är”. Och jag rekommenderar! Bär ditt ansvar!
Trevlig helg!
Kommentarerna som RSS
