Vardagstro och söndagstvivel

Okategoriserade

Att acceptera livets hela spektrum

19 okt , 2021, 19.02 mikaelawesterling

 

Det finns en märklig inställning hos vissa kristna att ångest och oro är något man blir av med om man är en riktig kristen. Om du ändå oroar dig har du inte överlåtit dig tillräckligt eller håller fast vid din ångest i stället för att ge den åt Gud. Ibland undrar folk om det är någon synd i bakgrunden som gör att oron inte släpper, trots att Jesus i en liknelse klart tagit ställning till att det inte är synd som ligger bakom en blind mans synstörning. På vilket sätt skulle psykiska krämpor skilja sig från fysiska i det här avseendet?

Det är bra att be om helande, om läkande och lindring. Problemet är när det blir en dubbelbörda för dem som inte blir friska, då de förutom sjukdomen på köpet räknas av vissa andra kristna som sämre kristna. Jag känner att fasaden och den rätta doktrinen för en del blir viktigare än att på riktigt möta sina medmänniskor. Jag anser att det är fullt möjligt att lita på Gud men ändå känna oro och ångest. Jag är kanske avundsjuk på de kristna som upplever frid i alla situationer, men jag unnar dem det verkligen, vare sig det är en gåva av Gud, är genetiskt betingat eller beror på att de lever så nära Gud. 

Depression och ångest är vanligt. Ca 10-15 % av alla människor insjuknar i depression någon gång under livet, ca 25 % av alla människor kommer någon gång i livet att lida av ångest. Jag kan försäkra att det finns många helt vanliga kristna som har generaliserad ångest eller bara känner mer oro och ångest än de flesta andra mänskor. Jag beundrar verkligen författaren och journalisten Sofia Torvalds som har skrivit många fina böcker, bland andra ”Ångestgudinnan” som handlar om hennes liv och hennes ångest. Jag rekommenderar den boken! Vi skulle behöva mycket mer öppenhet, att människor vågade berätta om hur de mår, för att motverka den ensidiga bilden av psykisk ohälsa.

De är ju inte alls bara inom vissa kristna kretsar som depression och ångest är lite tabu, lite skämmigt. Som tur verkar attityderna mjukna och allt fler vågar tala öppet om att de går i psykoterapi t ex. Det är jättebra! Det finns många olika psykoterapiformer och sannolikheten att hitta en som passar en är hög. Jag brukar prata på mottagningen om att inte skuldbeläggs personer med hjärtinfarkt, ifall de måste vara borta från arbetet. På samma sätt borde det vara med psykisk ohälsa. Jag förstår att det är svårare att objektivt mäta hur sjuk någon med depression är. Ibland kan även arbetet vara en sorts terapi. På samma sätt som man vet att hjärt- och blodtryckssjukdomar kan vara ärftliga vet man att benägenhet att se på världen på ett visst sätt, benägenhet till ångest, depression kan vara åtminstone delvis ärftlig.

Gränsen mellan ”sjuk” och ”normal” i psykiska krämpor är också svårare. Många kan ibland uppnå så mycket ångest i hemska livssituationer att diagnoskriterierna uppfylls men annars vara ”normala” och bara vara lite mer ångestfylld jämförd med de flesta. Ofta säger jag åt mina patienter att det är mer normalt att vara utbränd och inte orka i en livssituation med för lite personal på arbetet, ansvarsfullt jobb med ansvar för människors liv, samtidigt som en uppfostrar barn och hjälper gamla föräldrar, än att verkligen orka med allt det där. Människor är människor, inte robotar.

Många förfasar sig över att användningen av depressionsmediciner ökar, som om läkarna skulle vara utsatta för påtryckningar  att skriva ut mer depressionsmediciner. Här är det viktigt att tänka på att inställningen till ångest och depression som tur är har ändrat, det är inte lika stigmatiserande längre och mänskor söker hjälp tidigare. Jag tror nog de flesta läkare är medvetna om att samtalskontakt och annan vård är lika viktig som medicineringen, men då det är brist på terapeuter gör man vad man kan, påbörjar medicin, följer med måendet och hoppas att patienten får bra terapi så småningom. Husläkaren på hälsovårdscentralen kan göra ganska lite för att få fler psykiatriska sköterskor till sin arbetsplats eller fler psykoterapeuter till sin ort. Det här är politiska beslut och kräver förändringar i samhället och i samhällsklimatet. Måste alla orka så himla mycket? Kan man göra mer för att bekämpa ensamhet bland unga, bland unga vuxna, bland nyblivna föräldrar och gamla? Depressionmediciner räddar liv och hjälper att höja livskvalitet. Visst har de biverkningar som alla mediciner, men biverkningarna upphör när man avslutar dem och det finns många bra mediciner att prova. Det här är inte att vara en försökskanin, för det finns nämligen ingen forskning som kan säga vilken medicin som säkert hjälper just dig. Man måste ha tålamod och ibland måste man prova flera mediciner. Det betyder inte att din läkare är oerfaren ifall den första, andra eller tredje medicinen inte fungerar. Det kan finnas mycket jobbigt i livet som medicinerna tyvärr inte kan ändra på, men meningen är att de höjer på kraften och möjligheten att ta itu med det jobbiga till exempel i terapi. Det finns också forskning som visar att då folk med sviktande ekonomi får mera pengar av myndigheterna, så kan det minska ångest och depression.

Läs också

2 kommentarer

  1. Angelica skriver:

    Vilket bra inlägg i en blogg jag nyss hittat!
    Jag är kristen sedan drygt 20 år men inte har livet varit enkelt och ångestfritt för det. Men tack gode Gud för min tro som gett mig hopp när det varit som mörkast. För två år sedan drabbas jag ofta av ångestattacker – utan att först fatta att det var det som det var – där marken gungade under fötterna. Nu mår jag bättre på så sätt att min ångest inte är lika fysisk längre. Men helt bra mår jag inte och jag påminner mig om att söka Guds frid.

    Jag har ganska nyligen startat en blogg där jag reflekterar kring mitt liv på olika sätt, mitt liv som kristen, utbränd lärare, mamma, kvinna i ett samhälle som är ganska hänsynslöst kan jag tycka.
    Tack för detta inlägg och denna blogg som jag ska försöka följa.

    Kika gärna på min blogg om ni vill.

  2. Mikaela skriver:

    Tack för din kommentar, roligt att höra! Jag skall kolla din blogg!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *