Vardagstro och söndagstvivel

Hopp

Dröm nu – res senare

28 sep , 2020, 15.22 simon

 

Yassas!

Jag sitter för tillfället och blickar ut över ett klarblått hav och i förgrunden ligger vita hus och små bysantiska kapell i smala vindlande gränder. Jag äter en grekisk måltid som består av dolmades och horiatiki salata till förrätt och souvlaki med örtpotatis till huvudrätt. Solen känns varm på den solbrända huden. Bouzoukin spelar grekisk musik i bakgrunden. Den sommarljumma brisen känns fortfarande varm. Jag öppnar ögonen.

Jag befinner mig på en grekisk restaurang i Helsingfors och har för ett par lediga timmar drömt mig bort till minnenas Rhodos och Cypern. Känner igen bekanta smakupplevelser och de grekiska orden i menyn. Vi har provskrivningsvecka på skolan och jag har i stort sett en helt ledig undervisningsfri dag. Min första denna höst.

Det var meningen att jag skulle ha gjort en ö-luffarresa i Kykladerna i den grekiska skärgården under sommaren. Men så blev det ju inte. Nu får man delta i ”Dream now, travel later”-rörelsen istället. Vilket jag då helt tydligt och helt oplanerat har sysslat med de senaste timmarna här på restaurangen.

Man behöver ledig tid för att dagdrömma och komma med kreativa tankar. Jag har alltid tyckt om det engelska ordet ”idle”, något som kunde översättas med inaktiv, overksam eller lat och håglös. Men jag tycker det handlar också om en medveten lathet och inaktivitet som innebär också vila och ställtid. Ett tillstånd där man åter kan ta ifatt sig själv och sina tankar. Och t.ex. som jag, drömma sig bort till ett somrigt Grekland.

Mina erfarenheter av Grekland sträcker sig till härliga semesterveckor där, men idag kan inte mina tankar heller undgå att kretsa kring flyktingfrågan på de grekiska öarna och framför allt Moria-lägret på Lesbos som brann och evakuerades. Imorse hörde jag på radion att man i Österbotten nu ordnat en kampanj för att samla in babysovpåsar till de allra minsta flyktingarna som nyss sett världens ljus i själva flyktinglägren. På mina timmar i samhällslära har vi under denna period diskuterat problematiken kring flyktingarna och förvånat oss över EU-ländernas oförmåga att komma överens och visa solidaritet i frågan som alltmer splittrar Europa. Men det är väldigt litet man som enskild medborgare kan påverka, förutom då t.ex. genom att samla in bidrag till krisarbete.

Coronaläget hindrar oss från att resa runt i världen för tillfället, men det kan vara nog så viktigt att dagdrömma, hålla humöret uppe och planera sina kommande resor så att inte pandemin och viruset är det enda man går omkring och grubblar på. Dessutom finns det en hel massa reseskildringar, äventyrsdagböcker, dokumentärprogram och guideböcker att bekanta sig med när resefebern slår till.

Jag betalar räkningen och återvänder till denna världen igen.

Tack, det var mycket gott!
Polý kalá, efcharistó!

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *