Vardagstro och söndagstvivel

Okategoriserade

Skolans jultradition

22 Dec , 2018, 10.06 Markus

 

Det har firats julfester i skolor och dagisar. Vissa mer traditionella än andra. Alla tycks ha en åsikt om julfester och jultraditioner rent generellt. Så även jag.

Det är inte en helt okomplicerad diskussion, för alla parter har delvis rätt. Julen är för många en kristen tradition, men vi får väl vara ärliga med att det på våra breddgrader har firats midvinter betydligt längre än så. Det vore klokt att skolan skulle vara religionsfri, men å andra sidan är julen en del av landets traditioner. Eftersom kristendomen varit dominant i flera hundra år så är den kristna traditionen stark. Om jag förstått rätt så vi haft religonsfrihet i Finland sedan 1923, men traditionerna sitter djupt.

Att julen är röd kan vi delvis tacka ett stort läskedrycksföretag för. Kanske det står något om det i bibeln, men har isf missat det.

Har inte heller hittat något i bibeln om julgranar. Eller om julgubben. Inte heller något om att föra ljus till gravarna…

Missförstå mej rätt. Jag är inte ute för att förlöjliga just din fina jultradition, försöker bara belysa det enkla faktum att detta med jultradition är lite mer nyanserat än vad man först kanske tänker.

Däremot tror jag att det stod i bibeln att Jesus blev ganska arg när templet blivit en marknadsplats. Eftersom det är fritt fram att tolka bibeln enligt bästa förmåga så tänker jag att han skulle blivit ganska arg idag om han såg den kommers som byggts med hänvisning till hans födelsedag.

Sedan tycker jag att det är lite problematiskt med selektiv kristendom, alltså att man är lite kristen så där kring jul, för det hör liksom till. Julkyrkorna är oerhört populära, vilket är konstigt eftersom i princip samma budskap kan fås varje söndag. Och de flesta andra söndagar är det betydligt mindre problem med parkering utanför kyrkan. Och de flesta andra söndagar har man inte en sju rätters middag att tillreda för ett stort gäng. Vilket är ganska komplicerat då vissa gäster äter vegansk skinka och andra gäster vägrar sitta i samma utrymme som en vegansk skinka. Sedan är naturligtivs någon på en underlig paleodiet så att de endast kan äta kallt grus fram tills nästa triathlon.

Kanske kunde vi tänka oss att jo, julen i Finland är en lite kristen högtid, men att den också har inslag av andra influenser. Och att det viktiga skulle vara att vi hade tid att lugna ner oss och få vara med nära och kära.

Att sedan ett gäng tycker att religion betonas för mycket under jul och ett annat gäng tycker att det betonas för lite är kanske inte ett så stort problem. Det finns alltid grupperingar i samhället som tycker att just deras syn på saken är korrekt och att alla borde foga sig enligt det. Själv tycker jag att i skolor kunde den religiösa delen av julen betonas mindre, men tycker o andra sidan att det kan vara bra för kidsen att se och lära sig om så många olika kulturer och traditioner som möjligt.

Ha en fridfull jul. Och må väl.

 

 

 

Läs också

2 kommentarer

  1. Tuomas Anttila skriver:

    Passligt till jul förespråkas en religionsfri skola (vad det nu än månne syfta på?) på kyrkans egen blogg av en nyvald förtroendevald i Johannes församling. I en skola inte så långt borta från Johanneskyrkan valde elever själv krista julsånger som allsång i skolans gemensamma julfest trots att vi dagen efter hade julkonsert uteslutande med julpsalmer i Johanneskyrkan. Också skolelever har religionsfrihet och rätt att utöva sin religion, trots att det retar upp en och annan bloggare. Och utbildningsstyrelsen har ganska bra koll på religionsfriheten, religion får förekomma som tradition i skolan men även regelrätt religionsutövning är helt tillåtet inom skolans verksamhet förutsatt att alternativt program finns tillgängligt och valet är fritt för alla.

  2. Patrik Lindholm skriver:

    Markus slår an den liberala spikens huvud, Tuomas kommentar står å sin sida för det mer konservativa perspektivet; respektive åsikt förtjänar sin respekt. Emellertid innehåller sistnämndas försök till ripost ett faktiskt fel beträffande individens föregivna frihet inom valet av sin skolutbildning.

    Religionsfrihet skall innebära att ingen lagstiftning får utövas på elevernas personliga världsåskådning om så genom undervisning (och helst inte ens via föräldrarna), vilket tyvärr är vad t.ex. gymnasielagens 9 § direkt förutsätter. Ett barn under 18 år får finna sig i att representera föräldrarnas religion oberoende sin egen åsikt och därav tvunget ta del av den anordnade religionsundervisning som närmast motsvarar föräldrarnas övertygelse. Skriver däremot föräldrarna ut sig ur ifrågavarande församling eller kyrka in alles, krävs det ändå ett skriftligt intyg av respektive för att barnet skall tillåtas lämna densamma och först därefter framgångsrikt kunna ansöka om att enbart ta del av religionsneutral utbildning ss. livsåskådning. Lagstiftningen av idag stöder av okänd anledning fortfarande föreställningen om att personlig övertygelse anses bero på ett av kyrkan upprätthållet och enligt föräldrarnas preferenser validerat register som skolväsendet måste åberopa, utan elevens samtycke. Dylikt försök till teokratisk tankekontroll hör inte hemma i ett upplyst demokratiskt samhälle och är rent ut sagt skamligt för det mänskliga intellektet att desperat bibehålla i en utvecklingsvänlig värld.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *