”För henne är det svart och vitt”
Häromdagen lyssnade jag på samlingsskivan med Bo Kaspers Orkester och bl.a. på låten ”Ett & noll”. Jag började fundera på orden och tyckte de på flera sätt påminde mig om dagens samhälle. Vi människor har en stark instinkt för binärt tänkande, att dela upp världen i kategorier. Det är antingen det ena eller det andra, det är ett eller noll. Verkligheten är ändå som bekant mycket mera komplex men för att kunna leva i den, förenklar vi ofta saker. Ibland så att vi skapar skillnad och konflikt där det kanske inte finns någon.
Det är inte som att singla slant, inte i alla fall i de allra flesta frågor i tillvaron. Det finns inte fog för att en specifik handling i alla situationer är antingen rätt eller fel, att en hjälte alltid är god och banditen ond. Moral och etik är komplicerat.
”För henne är det ont och gott”
Människan är i sig inte enbart god eller ond. Vi är både och, och om vi anses vara goda eller onda beror på vilka drag och egenskaper vi väljer att ta fram. Men t.ex. nationalism, politik och religion tenderar att skapa ett ”vi” och ”de”, där den andra gruppen ofta framställs negativt och där skillnaderna betonas istället för likheterna. Människan vill ha en grupptillhörighet och skapar den på bekostnad av andra människor. Den framstående och framlidne läkaren och professorn Hans Rosling talade exempelvis ofta om hur människor har svårt att komma ifrån tudelningen mellan rika och fattiga, mellan utvecklade länder som utvecklingsländer. Detta trots att det idag inte förekommer någon sådan dikotomi, världen ser inte mera ut på det sättet. Vi har inte mera ”the West” och ”the Rest”.
Dikotomi kallas fenomenet där ”om det inte är det ena så måste det vara det andra”. I en dikotomi kan det bara existera två alternativ eller teorier. Förkastas den ena teorin måste den andra teorin vara riktig. Jag vill speciellt ta upp några exempel ur politiken och religionen där jag anser det vara problematiskt att tänka så.
”Det är allting eller inget
Det abstrakta eller tinget”
För det första det här med manligt och kvinnligt, samt hetero- och homosexualitet. Att man per definition måste vara en man eller en kvinna och hetero eller homo. Att inga andra kombinationer på spektret skulle kunna vara möjliga. Oberoende av om specialister hävdar att verkligheten är mer mångfasetterad, så vägrar människor att ändra inställning. Det är i detta sammanhang intressant att nämna att flera av indianstammarna i Nordamerika talar om hela fem olika könsidentiteter, där ”Two-Spirit”-traditionen med såväl manliga som kvinnliga drag ingår.
För det andra gäller det invandringspolitik. Många människor hävdar att man inte på samma gång kan äga flera nationaliteter, att man inte samtidigt kan vara finländare å ena sidan och jude, muslim eller invandrare å andra sidan. Därför skall inte heller gränserna vara öppna för invandring anser de, och uttryck som ”du är antingen min vän eller min fiende” har florerat och missbrukats under åren. Man kanske ändå glömmer bort att nationalismen bara är en några hundra år gammal konstruktion som kanske rentav blir en kort parentes i mänsklighetens långa historia.
Jag vill ännu nämna två exempel som tangerar den kristna kyrkans värld. Ett vanligt exempel är debatten kring skapelsen. Antingen måste Bibelns skapelselära eller vetenskapens Big bang-teori och evolutionen vara sann – inga andra möjligheter finns. Bevis mot kreationismen blir samtidigt bevis för evolutionen eller tvärtom. Även om jag inte är kreationist så hävdar jag att det kan tänkas finnas andra möjliga teorier om hur vi har hamnat här på jorden. Det andra exemplet är såväl politiskt som religiöst och gäller förhållandet till judar och staten Israel. Många ser så blåögt på allt som sker i Mellanöstern och sväljer t.ex. allt som Israel gör med tanken om att Israels folk judarna alltid har varit förtryckta offer. Man kan inte se Israel både som offer och förövare. Detsamma gäller förstås de mest aktiva Palestina-anhängarna. ”Den som inte är med oss måste då vara emot oss.”
”Jag famlar omkring utan koll mellan ett och noll.”
Det är alltså sällan svart-vitt. Jag försöker införa en tredje zon, gråzonen. Försöker se tillstånd som rörliga och föränderliga, snarare som komplicerade än simpla. Och leva med insikten om att saker och ting ibland är varken eller.
Tack för detta! Bra perspektiverat.
Ett & noll. On and off. Verdens Digitalisering.