Klockan är 00.19. Jag har nyss slagit fast bedömningen för läsårets tre sista kurser, det första året på en av de bästa arbetsplatserna jag haft lider mot sitt slut.
Det har varit en utmanande vår på många sätt. Inte minst beror detta på att vår skola de senast månaderna har varit evakuerad ur vår egentliga skolbyggnad. Rent geografiskt har vårt kollegium varit splittrat. Då det begav sig var undervisade vi på väldigt många olika platser. Det har varit ganska påfrestande, men på något sätt har såväl lärare som elever bitit ihop, tagit dagen som den kommer och gjort det bästa av situationen. Jag har varit imponerad, upprepade gånger.
Det har varit ett bra år. Krävande omständigheter har präglat vardagen, men alla har anpassat sig. Trots att det tidvis känts motigt har också jag orkat. Jag ler fortfarande då jag får åka till jobbet. Det känns viktigt, lyxigt.
Nu skymtar mållinjen. Det är bara några dagar kvar.
