Jag trodde inte att jag skulle stryka kläder oftare efter att jag fått barn, men så blev det. Det betyder inte att det händer så mycket i klädhögen med rena kläder utan säger kanske mer om hur det var tidigare. Det finns en enkel förklaring till den ökade klädstrykningen: min dotter trivs i källarvåningen. Som en programpunkt under dagen passar det därför bra att vistas där en stund. Hon leker och inventerar skåpen medan jag passar på att stryka några plagg. Tidigare har jag inte brytt mig om att stryka handdukar och dynvar men nu känns det som meditation att pressa, vända och vika, och till sist rada i en prydlig hög i skåpet. Som om jag skapar lite ordning i ett hörn av småbarnstillvaron med sina smulor, intorkade matrester, utspridda leksaker, tömda kökslådor o.s.v.
Till meditationen vid strykbrädan finns en tanke som återkommer: De här sakerna bär jag med mig. Det här är mina textilier som kanske kommer att finnas med tills de är utslitna (nej, jag slänger inte snabbt). De kommer kanske att överleva mig. Visserligen verkar mycket av textilindustrin idag inte producera det mest hållbara. Jag tänker kanske snarare på de textilier som jag redan tagit med mig från mitt eget barndomshem. Fortfarande omsluter vissa handdukar och örngott mig. Det är alldeles nyligen jag lade bort påslakanet som jag sett skymta på fotot från morgonen när jag fyllde 9 år.
Jag minns mönster, färger och material från min egen barndoms tyger och tänker att nu är det tygerna och prylarna i det som är vårt hem som blir ingredienser i min dotters minnen och fantasi. Om jag stannar för länge i de där tankarna kan jag få för mig att jag borde börja vara mer medveten, välja mer kreativt och inspirerande. Som om jag borde hjälpa fantasin på traven?
I strykningens långsamhet blir vardagstingen tydligare. Vi har vad vi behöver. Jag vill ta hand om de här sakerna så att de får vara med ett tag; värma oss, torka oss, klä oss och hemmet. Då får de också chans att skapa berättelser och världar tillsammans med henne som i samma stund ”städar upp” i stapeln med handdukar jag just strukit.
