Vardagstro och söndagstvivel

Okategoriserade

Blåskärm

14 feb , 2015, 09.49 Markus

 

Min telefon gick sönder igår. Helt utan förvarning. Man kunde tycka att när det investeras miljarder i utveckling av telefoner, kunde man få in en sådan funktion. Bilar och många andra tekniska manicker kan berätta att nu är inte allt bra, och de är avsevärt mera komplicerade än en mobiltelefon.

Hur skall jag överleva utan telefon? Inte för att jag har några konkreta planer för helgen eller behöver nödvändigtvis vara anträffbar, men tänk om någon med ett mycket viktigt samtal behöver nå mej. Någon sådan som inte kan nå mej via Skype, Facebook, Twitter, två olika frekvent använda eposter eller via min frus telefon, som verkar fungera (jag kollade). I värsta fall måste ju någon eventuellt komma och ringa på dörren.

Vi har hemma ett par pekskärmar och ett par datorer, så gott om urval på hur jag kan nå dessa medier. Dessutom tror jag att vår TV har internet, om jag skulle vilja se på folks uppdateringar om deras ljuvliga, hemlagade och ekologiskt hållbara hönsfrikassé i över 40 tum. Som fotnot kan konstateras att hönsfrikassé är en av många i princip goda maträtter som skolmaten förstört för en hel generation.

Allt jag har på telefonen är synkat till ett datamoln och jag har en reservtelefon på jobbet, men det tar 17 minuter att köra dit.

Barnen har inte ännu egen telefon och de rör sig inte utan en vuxen, så kanske den viktigaste funktionen med modern trådlös kommunikation är inte ännu relevant för mej.  Dessutom kunde ju barnen isf. ringa sin mor, vilket de sannolikt ändå skulle göra först.

Hur är det möjligt att man ändå är gripen av mild panik? Tänk om, tänk om. Kanske det är dags att medge att man har ett beroende? Att man inte klarar sig utan sitt lilla trygghetsdjur.

De som reser mycket lär skall vara extra fästa vid sin mobil, eftersom den fungerar på samma sätt som mjukisdjuret barnen tar med sig när de skall över natten någonstans främmande – den är trygg och bekant och fungerar som ankare till den trygga och bekanta sängen.

Nu skall jag fortsätta överleva utan mitt mjukisdjur. Vet inte hur det kommer att gå.

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *