Man läser alltid i böcker och tidningar om ljuvliga, lata sommardagar. Ju för sig streckläste jag just Lars Keplers Eldvittnet och där var det nog inga lata sommardagar, men ändå.
Min fråga är: vad är en lat sommardag? Jag vet vad en ljuvlig sommardag är, men lat? Som vuxen betyder en lat dag att man antingen måste ha någon som passar up en eller så är man t.ex oäten då maten inte lagar sig själv. De barn jag känner brukar nog inte sitta stilla en sekund på sommaren, så deras dagar är inte heller lata.
Är man en förälder som firar sommar med sina barn, så är latheten ganska långt borta också. Det betyder inte att det vore något negativt, men lathet finns nog inte närvarande.
Det närmaste man kommer lathet under sommaren är när man far till landestället där ens egna föräldrar finns på plats. Då fixas oftast bespisning, simvaktande och andra dagliga nödvändigheter, men att beskriva dagarna som lata är nog inte helt rätt.
Att fira lata dagar tycks vara reserverat för dem som är så gamla att det inte behöver hela tiden fara omkring som en oljad blixt, men ändå så unga att man med gott samvete bor på helpension på sina föräldrars lande. Njut av dessa dagar, för de är räknade.
Inte för att livet blir sämre när dagarna inte mera är lata, men de fylls av annat program i stället. Som t.ex att köpa ett tomt knäckebrödspaket från en leksakskiosk för fem björklöv, eller för två leksakspengar om kiosken är mera avancerad.
Det är en bra sommardag det också…
