Jag blev nyfiken på den nya finska tv-serien Nymfit (Nymferna) när jag läste att den har sålts till flera andra länder och har redan sänts i några. Och det gäller alltså originalserien, inte formatet eller manuskriptet. Klart jag vill då se vad som är så pass bra!
Jag har nu sett tre avsnitt, och förstår varför de finska tittarsiffrorna sjönk rejält efter det första avsnittet. Inte bara är den en rätt tråkig serie, den presenterar dessutom en riktigt unken och stereotypisk syn på kvinnors och mäns sexualitet.
Serien handlar om två slags varelser: nymfer och satyrer. Nymfer är kvinnor som är sexuellt oemotståndliga för män. De åldras inte utan är evigt unga och vackra. De kan dessutom inte gå upp i vikt utan är perfekt smala vad de än äter. Vid varje fullmåne måste de ha sex med en man, annars skrumpnar de och förlorar sin kraft. De vanliga dödliga männen kan dock dö under samlaget.
Nu har jag inte riktigt förstått vad satyrerna i serien är för varelser, men som jag förstår så är de män som jagar nymfer för att hålla de i kontroll. De behöver dessutom regelbundet ha sex med nymferna, annars får de horn i pannan.
Orsaken till att jag tycker att berättelsen om nymfer och satyrer är unken är att det är just på dethär sättet jag som tonåring och ung vuxen fick, främst genom media och kompisar, lära mig att kvinnligt och manligt sexualitet funkar. Män måste få tillfredsställa sina sexuella behov, och kvinnans plikt är att ställa upp för det. Kvinnans sexualitet däremot är farlig och en sexuellt aktiv kvinna är onormal, kanske en nymfoman. En kvinna ska skämmas för sin sexualitet men samtidigt i en relation alltid vara villig.
Då jag vet att det här sättet att se på sexualitet fortfarande är norm i många ställen, tycker jag att det är viktigt att lyfta upp frågan om vilka värden vi matas genom medierna. Jag vill inte att en enda ung man eller kvinna ska falla offer för den slags tänkande som Nymfit presenterar.
