Vardagstro och söndagstvivel

aktuellt

Svenska journalister bortförda i Syrien

26 Nov , 2013, 16.48 Sofia Mirjamsdotter

 

Igår nåddes jag av nyheten att två svenska journalister är försvunna i Syrien. De ska ha förts bort i lördags, men ingen vet av vem eller vart de har förts. Jag hoppas självklart på snabbt ingripande av UD, att de båda journalisterna snabbt lokaliseras och släpps fria, ja jag hoppas att de får komma hem välbehållna. Som Johan Persson och Martin Schibbye gjorde förra hösten efter ett drygt år i etiopiskt fängelse. Ett år av kamp från dem själva, deras anhöriga, journalister i Sverige och övriga världen och självklart ett politiskt spel på hög nivå. Under tiden de satt fängslade i Etiopien hörde jag röster som talade om att de fick skylla sig själva. Personer som undrar varför en kämpar så ivrigt för att just journalister ska släppas fria, som om de på något sätt står över andra människor. Jag har ännu inte hört något sådant om de båda som är försvunna nu i Syrien, och jag hoppas att jag slipper den sortens avfärdanden den här gången.

Givet är att journalister som verkar i krigszoner och andra farliga platser är medvetna om att de tar en risk.
De tar den risken medvetet. Så ja, på sätt och vis får de kanske ”skylla sig själva”. Men till skillnad från personer som grips för andra brott, så som exempelvis narkotikasmuggling, begår journalister ibland brott som att ta sig in någonstans illegalt, inte för egen vinning, utan för att göra världen en tjänst. För att i demokratisk anda ta reda på förhållanden och genom att berätta om dem öka chanserna till förändring. Att fängsla en journalist på uppdrag är ett brott mot demokratin, och det är det som gör det stora skillnaden mellan att verka för att få ut en fängslad journalist och låt säga en fängslad narkotikasmugglare.

Journalister i Norden har det väldigt bra. Till skillnad från journalister som verkar i länder som Syrien eller Etiopien, där pressfriheten lyser med sin frånvaro och varje uppdrag kan vara det sista. Vi behöver påminna oss om detta, för att inte bli förslappade och ta våra förmåner för givna. Vi måste fortsätta att arbeta för ett demokratiskt samhälle med yttrandefrihet och pressfrihet som viktiga hörnstenar. Viktigt är också att ge vårt stöd till alla de modiga människor som tar ansvar och försöker avslöja oegentligheter, i fred som i krig. Det är viktigt att inte glömma vad som är journalistikens viktigaste roll – att granska makten, och verka för demokratiska grundläggande värderingar. Vi får aldrig sluta sträva mot en värld där journalistik inte ska behöva handla om liv eller död, någonstans på jorden.

Läs också

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *