Andetag

Häromkvällen twittrade jag en hel massa om Gud, och kanske framförallt kyrkans som organisation sätt att se på sex. Hur kyrkan genom århundranden använt sexualiteten för att förtrycka framförallt kvinnor. Och om hur även sekulariserade människor i dag låter kyrkans traditioner och syn på sexualiteten påverka synen på sex.
Jag försökte bädda in hela berättelsen här men fick det tyvärr inte att fungera, men klicka på länken nedan för att få alla mina tweets, som visserligen är framgmentariska men ändå hänger ihop:

[View the story ”Gud och sex” on Storify]

Vad jag ofta slås av är många religiösa personers starka reaktioner i frågor som berör HBTQ-personer. Många kristna som i övrigt är relativt toleranta och trevliga blir i det närmaste hatiska när frågor om HBTQ-rättigheter kommer på tal.
Inte sällan med det teoretiska argumentet att ”Jag dömer inte personen, bara handlingen”. Som om det skulle vara bättre?

Under ett samtal om att växa upp i frikyrkan som hölls i Umeå och arrangerades av Pingstförsamlingen i Umeå och studieförbundet Bilda fanns en homosexuell tjej som ställde en rak fråga till pastorn i panelen.
”Om jag vore med i din församling, skulle du kunna viga mig och min flickvän då?”

Pastorn svarade nej. Frågan är då hur denna tjej ska kunna känna sig välkommen i den församlingen?
Jag måste försöka respektera om en enskild pastor inte vill viga homosexuella på grund av personlig övertygelse, men vilka signaler skickar det till den som är homosexuell? Vilka signaler skickar det till en transsexuell om en ledande i församlingen säger att det inte var Guds tanke med skapelsen att folk skulle byta kön? Det handlar ju inte om att byta kön, det handlar snarare om att korrigera det fysiska könet så att det passar ihop med det psykiska.

Jesus säger ingenting om homosexuella. I min tro, även om den ofta är svag, är Jesus det centrala. Hans ord, hans handlingar. Gamla Testamentet har aldrig varit kristendomens ledstjärna. Det finns mängder av lagar och regler i Gamla Testamentet som kristna aldrig ägnat en tanke. Förutom just den att män inte ska ligga med män som en man ligger med en kvinna. Varför denna fixering vid just detta, när ingen tar någon notis om regler kring hur en kvinna ska behandlas under sin mens, ingen bryr sig om vad Gamla Testamentet säger om slavhandel eller ägande, om vad en bör äta eller inte.

Det är där Paulus kommer in i bilden igen. För Paulus fick av någon anledning för sig att dra upp detta med homosexualitet och den gammaltestamentliga synen på homosexuella handlingar som syndiga, trots att det var något som Jesus aldrig vidrörde. Jag gillar inte Paulus. Det har jag sagt förr va?

Och förresten – Jesus dog på korset för att förlåta allas våra synder. Så om det nu skulle vara så att homosexuella handlingar är synd, så är de förlåtna. Precis som alla andra synder. Högmod, falskhet, fåfänga, habegär och annat sådant kyrkan säger att vi bör avhålla oss ifrån men som ingen människa klarar. Kvinnor som klipper håret, män som äter skaldjur, gamlingar som är avundsjuka och missunnsamma. Vi är alla syndare. Vi är alla förlåtna.

Kan vi härmed komma överens om att homosexuella, bisexuella, transpersoner och alla vi andra syndare alla är välkomna till Gud och hans församling, och att vi alla är förlåtna?

Här kan du lyssna på en intressant podcast om just religion och HBTQ.