Den här bönen läste vi med gråten i halsen på lilla P:s dopdag ute på Lekholmen för ett år sedan. Den känns lika, eller nästan ännu mer aktuell i dag, sedan Lillebror vänt upp och ner på våra liv – och hjärtan.
Vår längtan slutade i ett telefonsamtal och nu är han äntligen här, hemma.
Gud, hur kan vi tacka dig för att du gav oss just lilla P?
I dag på vår familjs glada festdag vill vi också minnas hans biologiska föräldrar.
Genom sitt beslut gav lilla P:s biomamma oss en ofattbar gåva
och vi kan nog aldrig förstå den smärta som hon kände när hon sade adjö till det här underbara barnet.
Även om vi aldrig träffats så delar vi ett öde i vår lilla pojke.
I hans breda leende ser vi er.
Vi ser er kärlek i hans glittrande ögon.
Han är ett svar på oräkneliga böner, en välsignelse för många av oss.
Gud, välsigna lilla P:s biologiska familj.
Ge dem glädje, trygghet och kärlek.
Vi tänker på er med stor tacksamhet.
Amen.
