Jaha – min tur.
Jag har bollat massor av idéer med mina kreativa bollplank för hur jag ska blogga, men inget har känts klockrent. Jag funderade på en videodagbok, en intervjuserie, att kommentera en låt, att skriva en låt…
Kanske jag ännu bestämmer mig för att göra nått av det där, om jag orkar.
Men just nu tänker jag på att för ett par år sen började jag blogga om livsåskådning på ylebloggen svängrum. Då såg jag mig själv som en relativt upplyst och nyanserad kristen. Hade bra åsikter om en massa saker… Nu skulle jag helst vilja kräkas på de där texterna. Just nu tycker jag inte riktigt nått längre och det var väldigt länge sen sist. Om det ens har hänt…
Jag är mitt inne i en av de där stora kriserna i livet. Då man omvärderar allt, tappar bort sig själv och tror att man aldrig kommer att kunna vara lycklig igen. Det finns dom som tycker att jag borde gå i terapi. Kanske jag borde. Men jag tänkte också att jag kunde blogga om det…
För om jag bloggar om det och kallar det 30årskris (trots att jag är 35) så kanske det inte är på riktigt.
Då kanske det bara är en fas.
Då kanske allt kommer att ordna sig
…men i somras hade jag i alla fall ett svulstigt skägg…
