Ibland märker jag att folk kan ha fördomar om mig. Det händer inte ofta, men ibland. Fördomarna baserar sig oftast på en till tre faktorer:
- att jag är uppvuxen i Österbotten,
- att jag tror på Gud,
- att jag jobbar i kyrkan.
En österbottnisk kristen = en som ogillar kvinnopräster och allt som har med HBTIQ+ att göra? Inte riktigt.
För er som undrar kan jag berätta vad jag tror på:
- Gud har skapat oss och älskar oss,
- alla människor ska få vara sig själva – och bli respekterade och älskade för dem de är,
- alla människor har rätt att älska vem de vill, oavsett sexuell läggning, könsidentitet etc.
Den här veckan har vi firat Pridevecka i Helsingfors
Kyrkan i Helsingfors är officiell samarbetspartner till Helsingfors Pride och har ordnat en hel del program under veckan; allt från regnbågsmässa till diskussioner för troende HBTIQ+-personer via Zoom. Söndagens tema är Tacksamhet. Jag är tacksam att få jobba i en gemenskap som öppet stöttar Pride. En gemenskap där jag glatt kan klistra upp Pridefärgerna i kanslifönstret.
Under Prideveckan, precis som alla andra veckor, tycker jag det är särskilt viktigt att komma ihåg att vi alla är olika men vi har alla ett människovärde. Under den här veckan hoppas jag att både du och jag kunnat visa kärlek till vår nästa bland vänner, familj, i skolan, på jobbet, i sociala medier. Jag hoppas att vi vågar säga ifrån när någon förtrycks. Och att vi vågar visa kärlek, respekt och omtanke.
Kom bara ihåg:
”Vi älskar för att han först har älskat oss. Om någon säger att han älskar Gud men hatar sin broder, så är han en lögnare. Den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud som han inte har sett. Och detta bud har vi från honom: att den som älskar Gud också ska älska sin broder.”
