Vår ev.lut kyrka skall bli grön. Eller åtminståne utsläppsneutral. Gärna till 2030, har man tänkt. Vilket då innebär att spridande av det goda ordet inte skall tära på miljön mera än behövligt.
Detta är naturligtvis en bra sak. Men kyrkan råkar äga en massa fastigheter som skall värmas och kylas om vartann. Sedan skall ju folk röra sig till och från dessa fastigheter, vilket ju i regel innebär mera utsläpp.
Därför vore det ju en ypperligt läge att utveckla gudstjänster på distans, så att folk inte behöver använda fossila bränslen för att komma till ett utrymme som värms med fossila bränslen (eller uppbrända trädstubbar).
Modern datateknik möjliggör konferenser på distans. Förr talade man om videokonferenser, i dagens läge finns säkert ett snofsigare ord istället. Tekniken har gått framåt och går hela tiden, så ljudet och bildkvaliten förbättras. Och så byggs det ut snabbare telenät. På arbetsplatser är de redan vardag och för den yngre generationen är den en självklar del av kommunikationen. Och ungdomarna tyr sig till videoklipp och livestreams som källa för information mera än vi vuxna kanske riktigt förstår, så de skulle se detta som något ganska normalt.
Nu finns det säkert en uppsjö av riktiga och mindre riktiga orsaker varför man inte kunde ha gudstjänster på distans, men om man skulle kolla med Gud så skulle hon antagligen tycka att det är mera OK att inte förstöra miljön än att köra 50km för att få nattvard, om dessa två ställs mot varann.
Nu påstår jag inte att denna förändring skall ske idag och gälla alla fastigheter, men vore konstigt att inte börja utveckla denna (relativt självklara) tjänst.
Må väl.
