Det är sportlov i södra Finland. Vi hade planer om ett och annat, men insåg att vi nog inte orkar med särskilt mycket program. Att en vecka med ganska lite program låter skönt.
Något förvånad över vårt eget resonemang upplyste en släkting om att man blir lite trött när man som barnfamilj flyttar sex gånger på åtta år….
Det mest konstiga med det hela är att när jag hörde mängden flytter sägas högt insåg jag att så verkligen var fallet. Hade inte kommit att tänka på det tidigare.
Visst har vi flyttat, men inte har det kännats som om vi hela tiden varit i rörelse. Egentligen har vi bara flyttar tre gånger, men pga. stambyte och tajming vid hembyten har vi bott tre gånger i exil (på olika ställen) under dessa år. När man flyttar som barnfamilj har man ändå en otrolig mängd saker att ta med sej, även om det bara är temporärt för 2-3 månader. Dessutom börjar det bli pinsamt att alltid fråga samma personer till flytthjälp.
Tacksamt nog har flytterna skett inom en radie av 5km, så vi har inte bytt dagisar eller skolor (eller ens närbutik i vissa fall). Men att flytta är alltid lite stressigt, då man har en vardag som måste fortsätta normalt och man behöver en massa grejer som finns i någon låda någonstans, antagligen i ett lager i Esbo. O andra sidan får man stor praktisk erfarenhet i kon mari. Man klarar sig med en förvånansvärt liten del av de saker man tror att man behöver…
Min stora förvåning är, som sagt, att jag inte noterat att vi flyttat så ofta. Med tanke på att jag själv organiserat all logistik och själv deltagit aktivt i allt bärande så har den alltså inte passerat obemärkt förbi mej, men på något sätt har man inte registerat att det är en osedvanligt stor mängd logistik. När man har vanan inne går det med viss rutin.
Att vi sedan (utöver våra egna flyttningar) varit med att tömma ett par andra lägenheter har bara gått av farten. Lådor fylls, lådor bärs och lådor antigen tömms eller förs till återvinningen.
Kan intyga att jag mer än en gång tänkt på uttrycket ”svepningen har inga några fickor (kääriliinassa ei ole taskuja)” när jag burit på t.ex boklådor eller möbler som inte är av spånskiva.
Nu verkar det som om det inte skulle bli lika mycket flyttande de kommande åren. Det är skönt. Nackdelen med att inte flytta hela tiden är att man börjar samla på sej en massa saker som sedan antigen man själv eller någon annan får ta senare ställning till. Blir faktiskt lite stressad bara när jag tänker på det…
Som tur är det nu pulkabacke och inte lådbärande som gäller. Må väl.
