Hur firar du Finland 100?
Själv kommer jag att sjunga från morgon till kväll. Finska sånger, finländska sånger på svenska, fosterländska sånger. Det ordnas mängder av fester och tillställningar, och på alla dessa har sångerna och musiken en mycket viktig roll. Musiken skapar stämningen av nationell och fosterländsk högtidlighet. Sångerna är lika självklara för festligheterna som själva självständigheten känns för många. Men ett fritt, självständigt Finland har inte varit en självklarhet för de människor som under de senaste 100 åren kämpat för nationens bästa. Och det var inte alls klart eller någon naturlig utveckling att Finland blev självständigt år 1917.
Idag för 100 år sedan undertecknade P. E. Svinhufvud och hans senatorer i den s.k. självständighetssenaten Finlands självständighetsförklaring. Många finländare önskade landets självständighet, men man var oense om tillvägagångssätt och tidpunkt. Man ville inte utfärda en självständighetsförklaring i en situation som kunde ha äventyrat autonomin och istället inneburit mer förtryck. Socialdemokraterna ansåg att Finland endast kunde bli självständigt i samförstånd med Ryssland, medan Svinhufvud däremot var av den åsikten att tillfället kunde vara lämpligt då det rådde politiskt kaos i Ryssland. Dagen därpå, den 5 december, kunde därför invånarna i Finland läsa i tidningarna om senatens självständighetsförklaring. Och även om det inte var självklart att beslutet skulle gå igenom, så röstade lantdagen igenom förslaget med rösterna 100-88 den 6 december 1917. En självständighetsförklaring som egentligen var möjlig enbart på grund av det kaotiska världspolitiska läget.
Vi firar nu alltså 100 år av självständighet i vårt land. Vår självständighetsdag firas som en lugn, värdig helgdag med ljuständning och uppvaktningar vid krigargravarna. Eller hjältegravarna som de flesta kallar dem. För visst hyllas de som stupade i kriget som hjältar i vårt land. Och jag har ofta tyckt att självständighetsdagen rentav har varit en vinterkrigets och fortsättningskrigets minneshögtid. Det är i och för sig viktigt att minnas dem som stred för Finland, men är kriget det enda som skall firas? Faktum är samtidigt att det finns allt fler finländare som inte längre har någon djup koppling till krigsåren under 1940-talet. Även Finland förändras i framtiden.
Temat för Finland 100, ”Tillsammans”, har enligt mig två sidor. ”Tillsammans” tar å ena sidan fasta på en viktig grundpelare i historien, nämligen det faktum att en av byggstenarna i Finlands framgångssaga har varit just de gemensamma uppoffringar och den enighet och samarbetsvilja som förekom under och efter de svåra krigsåren och som resulterade i byggandet av fungerande grundläggande samhällsstrukturer. Finland har idag tack vare tidigare generationers arbete en stark förtroendeingivande förvaltning och infrastruktur. Å andra sidan tycker jag att ”Tillsammans” visar på en av framtidens större utmaningar, nämligen bristen på just precis densamma enigheten och samarbetsviljan, känslan av att vi alla sitter i samma båt. En orsak till att projektet Finland lyckades var det ömsesidiga förtroendet och förmågan att föra en dialog. För att utvecklingen i landet också i framtiden skall vara gynnsam måste vi som nation återvinna dessa färdigheter och kunna diskutera även med dem som är av annan åsikt.
Men även om vi lever i olika ”bubblor” i samhället, så har vi finländare vissa saker och ting gemensamt. Finländare som varje år sjunger ut sina egna känslor för fosterlandet.
”Hör de höga furor susa,
hör de djupa strömmar brusa.
Det är Suomis sång.”
