”Onks teillä nälkä?”
Det är en sen söndag kväll i oktober. En relativt ung kvinna i rullstol och tre andra lite slarvigt klädda män står och hänger utanför järnvägsstationen i Helsingfors. De delar på en cigarett och är involverade i ett livligt samtal om något då jag märker dem och ställer dem min fråga. De tittar förvånat upp och vänder sig om. Jag står där med papperspåsen i handen.
”Joo, hirvee nälkä on, miten niin?” svarar den ena mannen.
Kvinnan frågar mig om det är vegetariskt, och tar därför drickan när jag svarar nekande. Männen tar påsen med burgare och fransk potatis. Jag föreslår att de kan dela på maten om de vill. Jag skyndar vidare till spårvagnshållplatsen och önskar dem en trevlig kväll.
Jag har under hösten vid kanske fem eller sex tillfällen beslutat att vid snabbmatsrestaurangen utnyttja erbjudandet att för någon euro extra köpa två måltider istället för en. Jag äter inte själv bägge portionerna utan packar den ena i en take away-påse och äter den andra i restaurangen. Sen går jag ut på gatan och ger påsen till någon som ser ut att behöva den mer än jag. Ibland har det varit tiggare eller hemlösa, ibland alkoholister eller gatumusikanter, men hittills har ingen någonsin tackat nej till en bit mat.
I Neapels arbetarklasscaféer lär en tradition ha startat för över 100 år sedan. Den som hade haft god tur beställde två koppar kaffe men drack endast den ena av dem. Nästa kund som beställde kaffe kunde då få sin kaffe gratis. En innestående kaffe, en s.k. caffe sospeso, suspended eller pending coffee, kan man nu beställa i flera olika länder i världen. Frågan är om systemet fungerar bra på riktigt. Hur skall man kunna veta att den som beställer en innestående kaffe verkligen är den som inte har möjligheter att själv betala för den? Och det skulle ju finnas vettigare näringsrikare produkter än kaffe att ge vidare i pay it forward-välgörenhet.
Därför har jag idkat min hamburger sospeso-verksamhet istället. Dessutom vet jag inte i vilken mån man kan köpa prepaid-kaffe i Finland ännu.
Tacksamheten man möter när man hjälper någon behövande är genuin och omedelbar. Mannen tog emot påsen och sade:
”Tällaista ei ole koskaan tapahtunut minulle aikaisemmin. Kiitos ihan sydämestä!”
Kvinnan i rullstolen ropade till sist:
”Siunausta sulle!”
