Vardagstro och söndagstvivel

Förändring,jämlikhet

Yrkestitlar i nytt henseende

19 Sep , 2017, 00.21 simon

 

Kvinnliga präster, manliga lärare, kvinnliga tjänstemän och manliga sjuksköterskor och dagistanter. Många av yrkena på dagens arbetsmarknad, och användningen av orden manlig och kvinnlig i samband med dem, vittnar om att yrkesbenämningar inte är speciellt genusneutrala. Ibland är själva yrkestiteln maskulin i sin utformning, t.ex. alla tjänstemän, förtroendemän, länsmän, brandmän, idrottsmän m.fl. och ibland är det fråga om mans- eller kvinnodominerade branscher där utgångsläget är att den förväntade utövaren av ett visst yrke skall vara just man eller kvinna. Därför är det många som känner att de måste precisera om det är en kvinnlig polis, brandman, dirigent eller biskop och om det är en manlig dansare, modell eller sekreterare.

Ofta kan man undvika onödiga stereotypier genom att inte använda föråldrade uttryck som lärarinna, författarinna, sköterska och städerska. Däremot tycker jag att såväl flygvärdinna som sångerska är berättigade, liksom t.ex. diakonissa som inte är detsamma som diakon.

Aamulehtis ledare 16.9 2017 tar upp frågan om könsbundna yrkesbenämningar och lovar samtidigt att försöka använda så könsneutrala uttryck som möjligt i sin journalistik. Enligt ledaren fanns det i finsk lagstiftning år 2009 över 100 yrkestitlar som slutade på -mies. Med andra ord jobbar fortfarande många kvinnor som -män av olika slag i sitt aktiva yrkesliv. Artikeln ledde genast till en livlig diskussion om hur långt vi borde gå i könsneutraliseringen. Jag tycker personligen att neutralare benämningar är välkomna så länge de nya alternativa yrkestitlarna är tydligt formulerade och det inte råder oklarhet om vad det är för ett yrke eller arbetsuppgift. Jag gillar nämligen inte alls vaga uttryck som lokalvårdare.

Debatten om kvinnliga präster är lyckligtvis inte högaktuell inom kyrkan just nu, men fortfarande är det ovanligt att kvinnor som Irja Askola eller Antje Jackelén blivit valda till biskopar. Men hur är det med Gud? Är Gud en han eller en hon? Vad berättar treenigheten med Fadern, Sonen och Den Heliga Anden om människors gudsuppfattning? Gud sägs vara evig, allsmäktig, allvetande och fullkomligt god. Gud benämns ofta med ett genus, Han är en han. Men den kristna traditionen kan inte definiera vad Gud verkligen är. Gud är ett gränsfenomen, bortom förnuft, bortom tanke och bortom människans språk. Vi beskriver Gud med samma ord som vi beskriver världen. Gud är god på samma sätt som en människa, en far, fast i litet större omfattning.

Är då Gud maskulin, feminin eller utan genus? Personligen brukar jag hänvisa till ett mera neutralt ”Gud” istället för ”honom”. Och i Matt. 23 talas det faktiskt om ”hönan som sam­lar si­na kyck­ling­ar un­der ving­ar­na”.

, ,

Läs också

En kommentar

  1. Tuomas Anttila skriver:

    Gud är enligt Bibeln varken man eller kvinna eftersom man och kvinna skapades tillsammans till Guds avbild. Men i Bibeln uppenbaras Gud som Fader vår, vilket han också är. Enligt Paulus är alla ofullkomliga fäder på jorden i bästa fall en återspegling av vår himmelske Fader och inte vice versa. Gud förknippas också med kvinnliga benämningar, trots att det då står att Gud är som en moder, medan Gud rakt av kallas Fader vår. Jesus som kycklinghönan är en av mina personliga favoriter iom att detta bibelord har gett upphov till psalmen Bred dina vida vingar. Lina Sandell kunde sin Bibel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *