Vardagstro och söndagstvivel

Andetag,I nöd och lust

Att möta vemodet

22 Feb , 2017, 15.52 Mia Anderssén-Löf

 

Skogen nedanför vårt hus är inbäddad i gråvitt snöslask. Jag är inbäddad i filtar och yllesockor. Förkylning. Igen.

På bordet framför mig ligger Owe Wikströms Till längtans försvar eller vemodet i finsk tango. Den driver tanken att vemod inte behöver stå i motsatsförhållande till glädje, humor och kritiskt tänkande.

Vemod är närapå övergivet som begrepp. Ångest är betydligt mer gångbart. Att ge uttryck för sin ångest då och då kan till och med inge trovärdighet och djup. Sorg har nästan fått en klinisk överton, som om det vore diagnosen på att man är en människa som förlorat något. Svårigheter och motgångar får gärna den käcka omskrivningen utmaning. Allt för att säga att människan, trots allt, fortfarande har kontroll och handlingskraft.

Varför är det så hotfullt, att förlora kontroll och att vara maktlös? – Kanske handlar det om brist på tillit. Om livet inte ytterst vilar i en god Guds händer, utan om var man ytterst är sin egen lyckas smed, så förstår jag att de händerna måste klamra sig vid makten, vad som än händer.

Det hotfulla i att känna vemod är kanske att det antyder människan hennes litenhet inför livet. Vemod är det som blir kvar när ilskan och frustrationen sagt sitt, när bitterheten smultit av kärlek, när det enda som återstår är att betrakta det som var eller är, kanske med ett stråk av längtan.

En av de vackraste formuleringarna av vemod, och den livskraft det kan utmynna i att möta det, är Tove Janssons Höstvisa:

Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska!

Kanske befrielsen ligger i att acceptera att det är som det är och det var som det var. Att krampaktigt försköna, förtränga och förringa tar mycket kraft i anspråk. Är man på ständigt flykt från sig själv och sin historia, är det också svårt att känna sig hel. Så kanske gäller det också här: ”Sanningen ska göra er fria”.

, , , , , ,

Läs också

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *