Alltid roligt att börja ett inlägg med ett svårt ord. Speciellt då det är utländskt. Order är alltså tyska och betyder fritt översatt ”världssmärta”. Ordet används (nuförtiden oftast) för att beskriva den känsla av otillräcklighet man har inför världens ondor. Att man inget kan göra för att hjälpa till.
Det är ett ganska fint ord. Rent fysiskt skapar försöket att uttala ordet smärta, så man kommer i stämning bara genom att säga eller ens försöka läsa den.
Att delta i en demonstration är väl ett typexempel på ”Weltschmerz”. Samma gäller väl att ge regelbundet pengar åt Unicef eller någon annan dylik organisation. Ja, eller strängt taget är väl donationen ett sätt att försöka lindra världssmärtan, om nu någon är detaljinriktad.
Världssmärtan är en av de starkaste drivande krafterna till att världen blir en bättre plats. Vi priviligerade västerlänningar bör känna en stark världssmärta, för våra beslut och våra pengar styr mångt och mycket. Vi kanske inte förstår hur stor makt vi har, bara vi förutsätter att pengarna används på rätt sätt. Ord som ”etiskt” och ”ekologiskt” har blivit vardag för oss, men tyvärr verkar de vara endast ord för många. Att det blivit så är förståeligt, för det är svårt att truga på sina värderingar på andra. Sedan har många en jobbig vardag, så man hinner inte tänka på hela världens problem.
Borde man i media fortsätta med att visa bilder på döda barn, svältande åldringar och slaveri? Tyvärr tror jag att man bör fortsätta, så att inte världssmärtan lindras ännu. Vi är inte riktigt där ännu. Vi är på rätt väg, men en liten bit att gå ännu.
