Vardagstro och söndagstvivel

Andetag

Vi föder vår terror-risk

22 jul , 2016, 12.08 adrian

 

Telefonintervjun ger mannen i radion en avlägsen känsla, som om han var långt borta. Mannen är terrorexpert hos Skyddspolisen. Han säger att läget i Finland är det samma som i november: risken för terrordåd har inte ökat.

Den senaste veckan har kommit med flera blodiga nyheter. En dag dör människor av en lastbil, den nästa i en militärkupp, sedan på ett tåg, nedslagna av yxa och kniv.

Två av dessa tragedier har kopplats till Islamska Staten i media, eller åtminstone har en koppling antytts.
I både Nice och på tåget i Tyskland var nämligen förövarna mentalt labila. Och i båda fallen har IS tagit på sig skulden.

Det sistnämnda borde inte komma som en överraskning. Forskning har visat att IS är otroligt skickliga på att förvränga sin närvaro i media: de trycker glansiga tidskrifter, ser till att deras hashtags trendar på twitter, skickar ut propagandafilmer och tar på sig skulden för allt de bara kan.
Allt för att framstå som ett livskraftigt, lockande och mäktigt terrornätverk.

Ett skrämmande exempel på organisationens effektiva media hantering är att jag numera uppfattar ordet ”terror” som synonymt med ”IS”.
Jag är knappast ensam på den punkten.
Attentaten har redan fått klimatet i Frankrike och Tyskland att hårdna ännu mer.

Det sorligaste är dock att ingen tycks vilja syna ländernas mentalvård eller ländernas möjligheter att erbjuda flyktingar terapi.

Det visade sig fort att Mohamed Lahouaiej Bouhlel, mannen som körde lastbilen i Nice, led av raseriutbrott och att hans terapi nyligen upphört.
Tonåringen på tåget i Würtzburg hade nyss flyttat in hos en fosterfamilj och ansågs vara lyckligt integrerad i det tyska samhället. Sedan fick han höra att en vän i Afghanistan mördats.
I båda fall fanns det tydligen ett behov av terapi.

Men istället för att diskutera vård tycks vi diskutera säkerhet.
Signalen blir att vi dömer dessa människor istället för att vilja förstå, allt på grund av ett ord eller en fras.

I Finland har vi redan planer på att bygga mer övervakade flyktingläger. Men övervakning och trygghet är inte samma sak, tvärtom riskerar ökad misstänksamhet mot muslimer och flyktingar endast att skapa mer oro hos alla parter.
Övervakning kan ändå aldrig garantera säkerhet. För att citera en fransk polis: ”Man kan inte sätta en polisman på varje fransk medborgare.”
Säkerhet byggs med andra ord inte på förtryck eller misstänksamhet.

Ammar Al-Kaysi påpekar hur den europeiska misstänksamheten mot muslimer synts bland annat i sviterna av attentatet i Nice: ”Muslims pay the price twice, once when being a victim and the other when we are accused or even punished with the reactions towards such actions.”

IS är bara en del av problemet. Vårt förhållningssätt till de utsatta är minst lika avgörande när det gäller risken för framtida terrordåd som terrororganisationernas PR-maskineri.

Det enda sättet att minska på risken för terrordåd är att sluta hålla våra utsatta på avstånd.

, , , , , , , , , ,

Läs också

2 kommentarer

  1. Birgitta Lindh skriver:

    Hej!
    Beträffande artikeln ”Vi föder vår egen terror risk”, tycker jag att du har väldigt rätt.

  2. Niklas skriver:

    ”Vi föder vår egen terrorrisk”. Så terroristerna har inget eget ansvar. Skyll allting på européerna. Gäller detsamma också t.ex. terrorattacken mot de kristna i Pakistan i våras som firade påsk? Hade de förtryckt den muslimska majoriteten? Tänk att inte ens en blogg om tro och tvivel klarar av att fördöma islamistisk religiös terror och stå upp för förföljda kristna! En katolsk präst blev halshuggen i Frankrike, var är solidaritetsyttringarna? Var är demonstrationerna till stöd för alla förföljda kristna? Tror tonen hade varit lite annan här om det hade varit muslimer som blivit utsatta för terrorattentat i Europa under sommaren…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *