Andetag

Jag tycker om julen mest på grund av att den ger någon slags ursäkt till att ställa fram en overload av ljusslingor och glittriga saker. För om det är en sak jag inte tycker om så är det mörkret som ibland verkar nästan suga livet ur mig under den här tiden på året.

Mycket föll på plats när jag nyss läste i tidningen att den gångna novembern var rekordmörk i Helsingfors, bara 13 timmar av solsken. Och 10 av de få timmarna var under de två första veckorna av månaden. Det fanns flera som tyckte att jag var väldigt tidigt ute när jag för tre veckor sedan städade rummet och grävde fram granen och ljusen från källaren. Nu skulle det bli ljus här i huset! Och visst hjälper de alla ljusslingorna att göra mörkret vackrare och höja humöret. Min julstämning börjar alltså ganska tidigt, åtminstone det här året.

December är för mig en ganska trevlig månad, för det händer en del roliga saker då nästan varje år. Som idag, som faktiskt är min födelsedag. Jag har inte alltid riktigt tyckt om att fira så mycket, var rätt så löjlig och tyckte att det att man nu råkat födas är väl inget att fira. Sedan lärde min vän att födelsedagen är ju bra därför att den ger vännerna chansen att visa att de tycker om en, ge presenter och ha trevligt tillsammans. Och nuförtiden älskar jag att fira min födelsedag. Jag bjuder helt oförskämt både nära vänner och vänner som jag inte känner så jättebra men som jag tycker om till en fest, med tårta och maskerad.

Nästa hållplats för mig är den följande dagen, självständighetsdagen. Det är självklart för mig att se på festen på slottet, från första handskakningen till sista dansen. Helst i gott sällskap så att man kan tillsammans kommentera alla dräkterna och intervjuerna.

Efter det rullar det på: julfester, avslutningar, och sedan oftast en resa till julfirande. Men fram till dess myser jag i skenet av mina tusen juleljus. Och ikväll blir det fest!