Vi är i ett slags mellanskede nu i kyrkoåret. Om vi ser julpynt vet vi inte om vi ska undra ännu? eller nu redan?.
Men som vi alla vet så varar ju inte julen till påska, utan det är idag precis fyra veckor kvar till fastan.
Fastan börjar onsdagen efter fastlagstisdag och slutar på påskdagen. Fastan handlar om att inför en fest (påsken, i det här fallet) låta en tid i livet präglas av enkelhet, solidaritet och medvetenhet. För att vi ska närma oss Gud och varandra. För att göra oss ”festfina” på insidan, brukar jag tänka. Fasta är för mig att låta mig utmanas av Gud. Jag låter mig utmanas i min bubbla för att sätta fokus rätt. För att titta mindre på min kropp och mer på de människor omkring mig som jag fått uppgiften att älska. För att öva mig i att inte vilja ha mera själv, utan istället på riktigt fatta att det är genom att ge som en får.
Det är fortfarande idag vanligt att kristna fastar genom minskat födointag, men traditionellt har en avstått också från att äta kött. Enligt ortodox tradition avstår en från att äta animaliska produkter och fastan från mjölk och ägg är orsaken till att fastlagsbullar blev det som festades på dagarna innan fastan.
Idag är det vanligt att en fastar från annat än mat, t.ex. Facebook, godis, tv-serier, alkohol eller klädshopping.
En kan också fasta till något: att ge bort mer pengar, att läsa bibeln varje dag, att träffa någon vän som gör dig glad varje dag, att vara ensam mer, att följa en andaktsbok, att lyssna mer aktivt på din partner, att gå i högmässa varje vecka, m.m. Själv tycker jag om att välja nånting jag fastar från och nånting jag fastar till.
Så nu försöker jag som bäst fundera ut vad min påskfasta det här året ska innebära.
Vad kunde din vara? Mer av vad och mindre av vad skulle hjälpa dig att se mer av livets goda, mer av kärleken?
Sist lite fastetips på vägen:
… och som Peter Halldorf brukar säga:
”Vi fastar inte för att förtjäna Guds godhet,
utan för att befria oss från det som hindrar oss att
se Guds oändliga godhet.”