Vardagstro och söndagstvivel
Hjärnblödningen tog oss nästan ifrån varandra – men här är vi ännu och jag får se dig växa upp till den underbara människa du är och kommer att bli.
Du går med mig fast jag haltar och går långsamt. Du hjälper mig när jag behöver. Du har aldrig tyckt att jag är pinsam. Du orkar lyssna när jag talar/läser långsamt.
Tänk att jag fick en dotter! ♥️🙌🏻😭 Det är för mycket att ta in.
Jag älskar dig, Juni!
Kommentarerna som RSS
