”Gav Jesus chips åt lärjungarna och sa, ät det här sen när jag är borta?” Den lilla tittar undersökande på den vita oblaten, nattvardsbrödet.
Jag förstår. Det liknar mer ett chips än ett bröd. Och att sen få grepp om hur det som är ett bröd, som liknar ett chips, egentligen är Jesu kropp. Också teologer lyfter sina händer i vädret och säger: ”transsubstantiationsläran”. Och ändå är det vår kristna tro, att Jesus Kristus kommer till oss i nattvarden.
Det viktigaste ordet är ”varför”, och det viktigaste skiljetecknet är frågetecknet, skriver Juhani Seppänen. När Jesus talade om att ta emot Guds rike som ett barn, var det kanske just barnens nyfikenhet, öppenhet och förundran som han tänkte på. När vi är okej med vår litenhet och våra ”varför”, då kan vi närma oss det heliga. I en tankevärld där mysterier är möjliga.
