Sommaren 2005 satt jag på en parkbänk i London och tuggade på en skinkmacka som jag hade köpt till lunch. Sedan kände jag mackan fastna i halsen, jag kände att det var fel att äta det. Jag kände faktiskt att det var Gud som sade till mig att jag ska inte längre äta kött.
Att jag inte äter kött har inte med miljöbelastningen att göra, utan med att jag vill inte att någon levande varelse ska behöva dö för min skull. Jag har alltid känt väldigt varmt för djur, men när jag slutade äta dem så ändrades min inställning till den övriga skapelsen till något som kanske kan beskrivas som passionerat förundrat.
Jag kan visst ibland, när jag känner av doften av grillad kyckling till exempel, tänka att det skulle nog smaka gott. Men det skulle vara omöjligt för mig att äta det, eftersom jag kan genast se en höna framför mig. Och jag vill inte döda henne.
En del människor undrar om jag får i mig tillräckligt med proteiner eller har några andra synpunkter kring hälsoaspekter. Men vet ni vad, jag har aldrig varit så noga med såna saker. Och om jag skulle behöva döda för att få lite extra proteiner så är jag hellre utan.
Trots att jag inte längre tror på Gud på samma sätt som jag gjorde förr, har jag kvar det oerhörda respekt för liv som jag fick under min kristna period. Jag tror inte att djuren finns till för min eller din skull. De finns till för sin egen skull. De har lika stor rätt till liv, frihet och lycka som alla vi andra varelser som vandrar på vår planet.
Ta hand om varandra.
