Andetag

Idag är det val i Sverige. Ett val vars vara eller inte vara diskuterats intensivt de senaste veckorna. På den tiden när Svenska Kyrkan var en statskyrka var det kanske enklare att motivera varför den skulle styras politiskt, idag är det något svårare. Intresset för kyrkovalet har också varit väldigt svagt sedan valdagen flyttades och inte längre sammanfaller med valen till kommun, landsting och riksdag. Valdeltagandet har varit uppseendeväckande lågt.

I år kan det bli ändring på det. Debatten inför valet har nämligen, förutom att handla om valets vara eller inte, även handlat om Sverigedemokraterna. Det rasistiska partiet som mobiliserat och genom kyrkovalet och tack vare dess låga valdeltagande ser sin chans att skaffa sig makt och inflytande och en språngbräda inför riksdagsvalet nästa år. Av den anledningen är det många, båda kända och okända ansikten, som uppmanat alla med rösträtt att faktiskt utnyttja den, även om en generellt är ointresserad av kyrkans verksamhet. Och jag stämmer härmed in i allsången: Rösta i kyrkovalet, om inte annat för att hindra Sverigedemokraterna att få inflytande.

Jag vill härmed också ta tillfället i akt och slå ett slag för fortsatt medlemsskap i kyrkan, samtidigt som uppmaningarna är många att ta steget och gå ur. Vare sig du är troende eller ej, ja även om du direkt ogillar religionsutövandet och gudstjänstritualerna, är kyrkan en viktig kugge i det svenska samhällsmaskineriet. En kugge som får en allt mer betydande roll i takt med att välfärdssystemen monteras ned. Och kyrkan gör inte skillnad på folk och folk. Även om det fortfarande finns en och annan kvinnoprästmotståndare och homofob kvar i kyrkan, så är det officiellt betydligt öppnare nu än för bara några få år sedan, och alla är välkomna. Den som ber kyrkan om hjälp behöver inte redogöra för sin tro. Den behöver inte ens tro. Och kyrkan finns där, ofta när alla andra samhällsinstanser sviker. Kyrkan finns där i livets svåraste och lyckligaste stunder. Kyrkan har en bred verksamhet långt bortom det du tänker på som religiöst, och den verksamheten är viktig för oss alla. Och – den är i allra högsta grad kristen. För det är det kristendomen handlar om. Solidaritet. Att ta hand om varandra, finnas för de svagaste.

Om inte förr, så när en nära anhörig dör, får de flesta en kontakt med kyrkan, och även stöd och hjälp. Det är okej att vara fylld av tvivel. Det är okej att vara förbannad på Gud för att han tagit den man älskar. Det är okej att inte alls tro att det finns en Gud när världen är så ond. Det är okej. Prästen finns där för dig ändå, lyssnar, tröstar och hjälper till att ordna med ett sista avsked.

Kyrkan finns för de fattiga. För dem som ej har råd med julmat och klappar, för dem som är utslagna, hemlösa. För flyktingar som gömmer sig. Kyrkan är en viktig plats för resande. Både för personer från andra länder som kommer till Sverige, och för svenskar som befinner sig utomlands. Kyrkan har verksamheter för barn som kanske inte har möjlighet att delta i andra kostsamma fritidsaktiviteter. Sommarkollon och veckoaktiviteter.

Om Sverigedemokraterna får för stort inflytande i kyrkan finns uppenbara risker att kyrkan inte längre kommer att kunna vara allt det den är idag. Det är möjligt att vissa personer blir utestängda. Att kyrkan inte längre kan leva upp till det som är kristendomens innersta kärna – kärleken och omhändertagandet av dem som står utanför samhället av olika orsaker. Därför är det viktigt att rösta idag. Det ska jag göra.

Magnus Betnér säger det bra.