Vardagstro och söndagstvivel

Andetag,Okategoriserade

Varje högmässa är familjemässa

17 Nov , 2014, 00.51 Malena Björkgren

 

Idag när min dotter och jag kom till högmässan i Åbo domkyrka stod Linda och välkomnade oss. Linda räckte en tygkasse med texten ”Barn i kyrkan” till min dotter. Vi hann inte gå vidare förrän dottern fiskat upp den första färgläggningsbilden med ängeln ur kassen. Ett annat kort i kassen berättade att vi var välkomna till barnhörnan framme i Agricola-kapellet.13064_6765

Det finns planer för kapellet. Där ska finnas ett skåp med andaktsbord, kanske små stolar, bord och mattor på golvet. Kanske en liten träbåt som funnits där tidigare. Men redan idag hade Linda gjort hörnan välkomnande. Och det slog mig när vi sedan satt där – ett par föräldrar, några barn och tre konfirmandflickor: egentligen är inte ”hur det ser ut”, all rekvisita det viktigaste. Det mest spännande är människorna och relationerna som knyts. Jag hade inte kommit på tanken att konfirmanderna skulle nappa på att komma till barnhörnan, men det gjorde de och det kändes fint. Vid bordet satt vi tillsammans och ritade och småpratade, ibland sjöng vi med i psalmer, deltog i liturgin och bönerna. Tvååringarna gjorde sina rundor i kyrkan. Däremellan samlades vi till ”höjdpunkterna” kollekt eller ”pengen” kallad i vår familj och nattvarden – ”koppen”. En salig blandning av vandring, möten och närvaro och – åtminstone hos de minsta: känslan att jag inte vill gå hem (gråt och protester när det är dags).

Idag var första dagen vi i Åbo svenska församling gjorde ett litet försök på vägen att våra vanliga söndagshögmässor ska bli barn- och familjevänliga, att varje högmässa ska vara en familjemässa. Tanken är att det varje söndag ska finnas en person i gudstjänsten som särskilt finns där för barnen. Tanken är att barnen – likt alla som är med i gudstjänstgrupperna ska få göra saker i mässan om de vill. Eller pyssla, eller vandra eller… Jag ser med förväntan fram emot det nya kyrkoåret då vi startar på riktigt och får förverkliga den här visionen tillsammans.

Det skulle vara roligt att höra dina tankar om barn i gudstjänsten och kanske om du har erfarenhet av försök som känts lyckade eller mindre lyckade!

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *