Det är så spännande när två världar möts. Bergen varit bara mitt och Markus, tills vi i höstas fick besök av en kompis. Då kopplades hon (som är del av Helsingfors-tiden) ihop med hur vi lever i dag.
Nu har det har hänt igen. Vi fick besök av två kompisar onsdag–söndag förra veckan. De som tidigare bara sett Bergen på bild och via Facetime fick kliva in genom dörren till vårt hus, uppleva utsikten från balkongen, äta grillad marshmallows framför brasan och vandra upp för samma berg som var det första vi någonsin gick upp för.
I efterhand sa vi till varandra ”tänk att de var här!”. Vi är så tacksamma att folk vill komma hit och se hur vi har det. Och så tacksamma att vi kan fortsätta ha kontakt med de vänner som vi inte kan träffa lika ofta längre.
Första kvällen åt vi tortillas och drack vin hos oss, catchade up. Nästa dag var jag i skolan på förmiddagen och Markus jobbade halvdag. Efter lunch gick vi upp för Fløyen i strålande sol och perfekt tur-temperatur. På kvällen pratade vi med några kompisar, beställde hem burgare och åt skoleboller.
Fredagen gick åt till jobb och skola. På kvällen lagade jag uunifetapasta och efter en liten förfest hemma hos oss drog vi på på byn. Vi besökte två olika barer, McDonald’s och Norges äldsta korvkiosk innan vi åkte hem igen. Nästa dag tillbringade vi nån timme i Akvariet, åt sushi, nappade för länge och beställde hem pizza.
Nu är huset tomt igen och Markus har åkt iväg på arbetsresa. Jag är trött, glad och harmonisk.
