Nu ska jag berätta om min havregrynsgröt. Inte vilken havregrynsgröt som helst, och absolut inte den som är tjock och kladdig. Men om den som är en återkommande morgongåva åt mig själv, sammetslen och magsmekande. En och en halv deciliter havregryn, fem och en halv deciliter vatten, + lite salt, puttrar i tio minuter innan jag fyller på med en dryg halv tesked phylliumpulver (”loppfröskal”). Det hela får sedan dra en minut medan jag plockar fram buskblåbär och hallon ur frysen, och sockersnål blåbärssoppa ur kylskåpet.
En djup tallrik – ”Taika” (Magi), med ett dekorativt mönster i blått och rött och en djuraktig elegant figur i centrum, designad av Klaus Haapaniemi för ett internationellt känt finskt företag, får härbärgera hela härligheten. I med gröten nästan upp till kanterna, på med bären, och till sist ett generöst stänk av blåbärssoppan. Och, som kronan på verket – ett par teskedar av min egen mix av krossade havrekex, cocosflingor och några smulor choklad. Vardagslyx? Ja, sannerligen!
Och så här fortsätter min dag, fylld av småsaker, gryn och flarn: Sängbäddning och korsdrag, vattenpåfyllning av luftfuktaren, jordnötskross och solrosfrön åt terrassens småfåglar, gratulationer åt en FB-vän, ett och annat mejl. Men mest långa stunder vid datorns tangentbord funderande på enskilda ord och meningar som bara avbryts av korta utfärder till kylskåpet, toaletten, terrassen.
Ögonen återkommer gång på gång till skrivbordets nästan organiserade röra; några aktuella böcker, flera anteckningshäften, en kalender, två små högtalare och ett litet gylleninramat foto föreställande en halv Runebergstårta med texten This is a piece of cake. Vidareett ägg och en miniatyrsnurra av trä, en nästan platt sten med en påmålad ängel omgärdad av fem stjärnor och texten Schutzengel, och en tudelad liten gyllene ikon. Och på det smala fönsterbrädet precis bredvid mig till höger; fem behållare med skrivverktyg, en tejprulle, en knytnävsstor stressboll i form av ett jordklot, en konstnärligt utförd liten kanin i lera, en temperaturmätare (ute och inne), några ….
Allt det här, och tusen andra detaljer, tar jag dagligen nästan för givet. Och det är det. Givet som gåva.
