Ett kort inlägg. Idag har jag inte hunnit med. Vi har plockmat på golvet och grejer överallt. Vide går inte ännu, men han är lite väl nära. Rätt ofta glömmer han att han inte kan gå. Hans självbevarelsedrift har inte hunnit lika långt. Nu har han också genomskådat vår rökridå framför trappan. Vi hade lagt en madrass för att gömma de första trappstegen.
Då Vide började krypa upptäckte vi en miss med säkerhetsgrinden. Den är placerad på tredje trappsteget. Och jag vill att ni ska veta att den fanns där redan då vi flyttade in.
Nu tar han varje möjlighet till att rusa upp för trappan. Rökridå till trots. Han drar bort madrassen och struntar i grejerna jag lagt för att avleda. Och fort går det. Den branta trappan är ingen utmaning för honom.
Bild från en dag då jag hann med lite bättre
Det nya är att då han märker att jag springer efter honom börjar han skratta och klättra snabbare. Då lyser det i hans ögon. Superkul att bli jagad.
Så därför är jag ofräsch i ett rörigt hus. Skönt att få ha så små problem. Det är helt okej att numera vara en oduschad trappvakt. Min utmaning är att finnas till för en liten snabb typ. Och det är superkul.
P.S. jag kommer att tvätta mig senare idag ifall du blev orolig.
