Vardagstro och söndagstvivel
London i skymningen

Okategoriserade

Längtar till London

7 mar , 2021, 13.16 louise

 

Som 19-åring flyttade jag till London för att bo i ett litet rum hos min gravida syster och hennes man och jobba på ett glasscafé. Lägenheten låg i västra London, i Wembley, och jag jobbade i Ealing.

Jag fick endast kvällsturer och var oftast (läs: alltid, förutom min sista vecka) ledig på måndag och tisdag. Mina kollegor informerade mig om att man bör fota arbetslistorna, där man fyllde i sina timmar, för chefen hade ett rykte om sig att betala ut för lite lön.

Tre av mina kollegor var born and raised i London, men resten kom från Polen, Italien, Litauen, Rumänien och andra länder. Eftersom min engelska var ganska stark fick jag jobba som floor person. Det innebar att jag tog emot kunder, ledde dem till ett bord, gav dem menyer och förklarade att de skulle beställa från disken. Och så serverade jag.

På dagarna flängde jag runt på stan. Gick i butiker, upptäckte nya ställen, caféer, restauranger, museer, stod och trängdes i tuben i otaliga timmar. Buss 83 tog mig från lägenheten till jobbet och hem igen. Ibland var jag lite rädd när jag stod ensam vid busshållplatsen kl. 12 på natten, men alla gånger gick det bra.

När kan jag hälsa på min syster, måntro?

Jag saknar att bo i en riktig storstad och önskar att jag snart ska få resa till London igen. Och kanske speciellt till staden Calne, där min syster och hennes familj bor sedan några år tillbaka. Jag har ännu inte hunnit besöka dem.

Samtidigt som jag längtar efter att få gå längs Londons gator igen kan jag inte låta bli att vara lite orolig. Kommer det någonsin kännas likadant igen? Har coronan fått oss att bli paranoida och rädda för att ses på en plats med mer än sex personer? Absolut. Men hur kommer vi reagera sen, om ett år, om två år? Kommer munskydden förbli en accessoar i framtiden?

Det återstår att se. Jag och resande har ändå en komplicerad relation när jag börjar tänka på klimat och miljöpåverkan. Så det är oavsett inte helt enkelt att bara sätta sig på ett plan och åka iväg.

Och förresten så har vi kommit igång med poddandet igen efter en onödigt lång paus. Under våren kommer vi tala om att bli vuxen. I årets första avsnitt talar jag och Ninni om gåvor. Lyssna här:

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *