Vardagstro och söndagstvivel

Okategoriserade

Baby K och skillnaden mellan rätt och fel

10 apr , 2019, 22.18 monica

 

Oförtrutet strävar min andlige vägledare, baby K, efter att vidga mitt medvetande och öka min självinsikt. Under den senaste veckan har hans undervisning rört sig på både det moraliska och det pragmatiska planet.

För den första lektionen inbjöds jag vänligt till min läromästares privatbostad. Efter en gemensam måltid, där baby K älskvärt inbjöd mig att dela de skatter som gömde sig i hans haklapp under devisen ”allt skall ätas upp” vidtog den egentliga undervisningen. Min vägledare rörde sig raskt från punkt till punkt i hemmet medan han pekade ut vad man inte får röra. Med ett vänligt leende lade han handen i tur och ordning på pianostolen, sin fars dator och krukväxterna medan hans assistent, mamma K, underströk det olämpliga i detta handlande genom klart uttalade förbud.

Vägledningen tog inte slut i och med detta. Följande dag önskade baby K fördjupa budskapet för att vi inte skulle förledas att tro att frågan om rätt och fel är alldeles enkel. I mitt hem vidtog nu den praktiska tillämpningen i ämnet. Mästaren själv satt i sin upphöjda stol medan husets katter iakttog honom på tillbörligt avstånd. Med ett soligt leende släppte baby K ned den ena fiskbullen efter den andra på golvet där katterna lyckligt snappade åt sig dessa skatter. Då bullarna var slut fortsatte mästaren demonstrationen först med kluvna vindruvor och därefter med vatten. Tre olika möjligheter gav upphov till lika många sinsemellan olika reaktioner hos försöksdjuren. Då dessa förväntansfullt slickade sig om nosen efter fiskbullarna, möttes vindruvorna av likgiltighet och vattnet av direkt negativa reaktioner. Min vägledare visade därpå att de vindruvor katterna försmådde utmärkt bra gick att äta och att han själv inte alls misstyckte att få vatten ur muggen över ansikte och händer.

Nu vet jag alltså att en handling kan vara rätt eller fel, och att skillnaden inte alltid är uppenbar utan definieras av den myndighet i vars uppgifter lagstiftningen ingår. Dessutom har jag fått demonstrerat för mig att rätt och fel inte är absoluta kvaliteter utan till stor del påverkas av arv och miljö. Katter är i egenskap av rovdjur förtjusta i animaliska produkter medan min unga mästare med samma entusiasm äter både fiskbullar och vindruvor. Katter som ofta har mötts av en stråle ur vattensprutan då de beter sig på oönskat sätt reagerar annorlunda än en ung man som uppskattar att plaska med vatten.

Att det finns begrepp som rätt och fel har jag redan tidigare anat mig till, liksom att vi har gemensamma överenskommelser om vad som i olika sammanhang är godtagbart. Även om baby K alldeles utmärkt skulle kunna hantera pappa K:s dator fogar han sig i förbudet, helt säkert av osjälvisk hänsyn gentemot mamma K:s nerver. Omsorgen om andra driver oss att gå över våra egna gränser, eller som en annan vägledare, moder Theresa, har sagt: ”Kristi kärlek tvingar oss”.

Experimentet med katterna fördjupade däremot insikten om att jag inte kan använda mina egna värderingar som måttsticka för andras val. Jag har så lätt att utgå ifrån att vindruvor smakar lika gott för andra som för mig och så stövlar jag fram med mina åsikter och blir sårad då alla inte resonerar som jag. Eller så förstår jag inte dem som blir förskräckta över det jag tycker att bara är härligt. Alla tycker inte om vatten, som känt.
Återigen har min andlige vägledare i ord och gärning visat mig min begränsning. I sanning en lärorik vecka!

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *