Vardagstro och söndagstvivel

Okategoriserade

Vem väljer du att ge dina pengar åt?

9 Jun , 2018, 13.03 Markus

 

Det har skrivits spaltmeter om händelserna kring Pori Jazz i veckan men jag upplever att diskussionen varit lite enformig. Diskussionen har handlat om vad ex-vd:n sade och om man får säga det. Det är naturligtvis en mycket viktigt diskussion och bör föras på alla plan.

Det som däremot har skrivits mindre om är hur en ökande skara konsumenter fungerar idag. Nämligen att man betydligt noggrannare väljer till vem man vill ge sina pengar. Företag och evenemang personifieras ofta till en person (vare sig det är rätt eller fel) och den personen är oftast en ledare eller grundare av en verksamhet. Ta Brother Christmas som exempel: något oklart med hans person och genast led hela hjälpverksamheten för den personfieras i honom.

Jag har valt att t.ex inte köpa en barncykel från en dagligvarukedja eftersom jag inte undertecknar grundarens världsbild, även om cykeln skulle ha varit förmånligast från deras nätbutik.

En orsak till att Starbucks varit framgångsrikt, fast det blivit ett ”multinationellt monster”, är att deras långvariga VD Chuck Schultz varit en uttalad försvarare av en liberal världbild och tom. offentligt skällt ut värdekonservativa investerare på deras bolagsstämmor. De unga och ”hippa” tyckte han var en OK typ fast han var VD för ett multinationellt bolag. Har ett minne av jag faktiskt bloggade om det får några år sedan.

Att nu sedan den kommande (och sedermera ex-) VD:n för en musikfestival häver ur sig något tokigt om homosexualitet, och att hela diskussionen får sådana proportioner den fick, handlar om att hans världsbild inte stämmer överens med en stor del av målgruppen och artisterna. Om han varit VD för någon konservativkristen festival vore det ingen som noterat  hans kommentar.

Men nu råkade han vara kommande VD för en festival där majoriteten av målgruppen och artisterna klart inte delade hans världsbild. Många av både artisterna och besökarna har dessutom besökt festivalen i många år, så de kände en stark anknytning till festivalen. Därför blev reaktionen starkare.

Jag skrev själv på FB  i onsdags att det vore fint att se Alanis Morrisette, men att jag ogjärna bidrar till att VD:n får sin lön betald med mina pengar, så jag skulle antagligen ha valt att inte köpa festivalbiljett. Det är mina pengar och mitt val. Jag är i Björneborg ändå just då, så för mej är det faktist ett aktivt val.

Min generation (ca 40-åringar) verkar tänka långt i samma banor, att man som konsument aktivt tar ställing till samhället via sin konsumption. Eller så tyder jag mitt someflöde. Man väljer att ge sina pengar till företag som försöker göra rätt och aktivt försöker undvika att ge sina pengar till sådana som inte försöker göra rätt. Detta gäller speciellt konsumtionsvaror- och tjänster.

Sådan konsumentaktivism är en stor bidgagande faktor när världen skall räddas. Bojkottandet av en musikfestival pga kränkande åsikt är i mitt tycke mera av en principiellt viktig åtgärd. Den räddar inte t.ex världshaven men den visar klart och tydligt att vi står för något och att våra pengar följer våra värderingar. Det kan faktiskt vara en avgörande faktor när världen skall räddas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *