Vardagstro och söndagstvivel

Andetag,Finland

Från det stora till det lilla.

21 Sep , 2017, 13.46 nanna

 

Här i veckan var jag in på banken. Och jo, det är värt att notera, för det händer typ aldrig. (Kanske skulle jag gå in på banken oftare om inte bankkontoret hade lagts ner i Dagsmark. Eller stängde det för att jag inte var in där tillräckligt ofta?) Men nu var jag in på banken i grannkommunen. Inte i närmsta by och inte inne i stan, utan i grannkommunen.

På det ställe i utväxlingen över bankdisken där banktanten skulle fråga: ”Och hur var namnet?” sa hon istället konstaterande: ”Och visst är det Nanna Rosengård.”

Inget ID. Inget pass. Inget körkort. I grannkommunen.

Och jag vill egentligen inte skriva det minsta negativt om Grekland. Där har de ju redan fått sig, och helt oskäligt. Men när jag blev gravid och ville få kontakt till hälsovården i Aten, gick jag och mannen seriöst till sju olika sjukhus och kliniker. Jag var totalt osynlig. Trots mitt europeiska sjukvårdskort. Jag kunde faktiskt säga ”ime engios” (dvs ”jag är gravid” på grekiska), men så fort jag dristade mig att fråga om nån pratar engelska var svaret i stil med ”i Grekland pratar vi grekiska”.

Tänk att vara känd. Alltså inte som i famös, men känd av någon. Att inte behöva förklara sig. Känslan av att höra till. Tryggheten i att vara sedd. Kvalitetscertifikatet i att bli betjänad av bästisens lillebror. Det välgrundade med att samma tre dagistantor som skötte min syster också sköter min son. Smidigheten med att inte vara ett personnummer utan en person. Styrkan i att inte stå ensam.

Och så knepigheten förstås med att man gått i skolan med områdets enda psykolog. Men det är ett annat kapitel.

, , , , , ,

Läs också

2 kommentarer

  1. inger carlsson skriver:

    Som här i Kolonos,i Aten,där jag bor! I mitt lokala bankkontor,(Grekiska Nationalbanken)behöver jag heller aldrig visa upp ID eller pass o.l. Vi hejar och pratar och jag får all hjälp jag behöver! Och ett vänligt leende då jag inte alltid lyckats förklara nån knepighet på perfekt grekiska. Men jag vet också Nanna,att det inte är så överallt. Som i resten av världen vad gäller det mesta,ibland är det bra å ibland inte! Kram till dej!

    • Nanna skriver:

      Jag vet! Därför bl.a. älskar jag Aten!! Som en by mitt i det stora! Det är ju oftare så här i Grekland än det är i opersonliga Finland.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *