Vardagstro och söndagstvivel

Okategoriserade

I kassakön

26 Aug , 2017, 14.42 Markus

 

Hade tänkt skriva om biskop Teemu Degerö, som jag lovade förra veckan. Något lite fyndigt från olika infallsvinklar. Men det får bli denna vecka också.

Jag var för en stund sedan i butiken och framför mej stod en vuxen person i kassakön. När betalningen skulle ske, noterade personen att inköpen blivit några euro för dyra. Efter moget övervägande valde personen att ta bort ett paket relativt hälsosam mat, eftersom alternativet tydligen skulle ha varit att inte köpa en veckotidning som utkommer på torsdag och vars namn kan härledas från en siffra

Nu känner jag inte personen och har ingen insikt i dess liv, men på basen av en snabbanalys av vad som köptes var personen inte ensam i hushållet och antagligen var någon i hushållet inte myndig. Eller är myndig men uppskattar fortfarande mat som är populär bland barn. Vem vet?

Jag reagerade på att den (relativt) hälsosamma maten valdes bort och skvallertidningen fick bli kvar. Andens näring är naturligtvis oerhört viktig och kanske investeringen i denna några euros tidning är veckans höjdpunkt och därmed oerthört viktig för den mentala hälsan, men bland inköpen blev kvar sådant som kanske hellre skulle ha valts bort. Inte alkohol eller tobak, som tur.

Att sitta i sitt elfensbenstorn och fundera på vad andra borde eller inte borde köpa är oerhört lätt, men på något sätt skulle jag ha viljat fråga personen varför den valde som den gjorde. Tursamt nog höll jag käft.

Eller kanske borde jag inte ha hållit käft och kunnat hjälpa personen på något sätt? Återigen sitter jag i elfenbenstornet, då jag tror att personen behöver hjälp. Svåra beslut dessa. När är det skäligt att ingripa i en känd eller okänd persons liv, då man upplever att den kunde göra på ett annat sätt?

Något att fundera på under helgen…

 

 

 

Läs också

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *