Det publicerades en undersökning i veckan om hur vi finländare (vad de nu sen än betyder) ser på seder och vanor. För att göra den säljande så var den vinklad så att man hade frågat vilka seder och vanor en invandrare borde anamma.
Vissa av frågorna var lite fåniga och vissa klart färgade, men det fanns en fråga jag själv fastnade på: ”bör man kunna skaka hand med representanter av båda könen?” Nu kanske någon fastnade på att det endast nämndes två kön, men vi tar det senare.
Att skaka hand är något mycket naturligt för oss, oavsett kön. Det är ett oerhört smidigt sätt att inte behöva krama eller, ännu värre, kindpussa någon. Varför man inte skulle skaka hand med någon är en fråga som känns konstig. Naturligtvis skakar man hand.
Sedan började jag fundera och gjorde så i flera minuter, tills dagens kvot var fylld. Jag kom på att i landet vi ännu hörde till för 100 år sedan är det inte så vanligt att kvinnor skakar hand. Har genom åren rest ganska mycket där och istället gör man någon halvkonstig bugning, när man träffar en främmande kvinna t.ex i affärssammanhang. Vissa skakar hand, speciellt de utbildade från större städer, men inte är det så självklart heller där. Bättre att inte strecka ut handen utan vänta på att hon eventuellt gör det.
Hur skall vi ha det då i Finland? Rent principiellt så finns det väl bara ett rätt svar; att man naturligtvis skall kunna skaka hand oavsett kön. Varför skulle man inte skaka hand med någon bara för att man har olika kön? På dagis var vi rädda för flickbaciller, men vi har förhoppningsvis kommit vidare från det.
Att det kan kännas obehagligt och beklämmande för någon är en naturlig konsekvens av att världen blir mindre, men jag tror att det vore ett steg bakåt att inte förutsätta att man kan skaka hand med alla. Det finns många konstiga seder och vanor i Finland, och många av dem är minst sagt konstiga och behövs inte följas, men att kunna skaka hand med någon borde vara naturligt.
Må väl.
