Vardagstro och söndagstvivel

Andetag

Böcker och livet efter döden

14 mar , 2016, 23.07 Rofa Blauberg

 

Jag läste nyss ut en bok. Inget mästerverk utan en helt vanlig ungdomsroman* som jag ville läsa för jobbet.

Som alltid fylldes jag sekunderna efter berättelsens slut av en ofattbar tomhet. En kort stund kändes mitt liv fullkomligt meningslöst. Sedan kom frågorna: vad hände sedan, vad blev det av karaktärerna efter att berättelsens slut.

Detta grubblande fick mig att tänka på att här fanns en åsnebrygga till verkligt tunga frågor, till livet efter döden och en annan roman** jag läste för ett par dagar sedan. I den senare romanen möts sju kvinnor i en fantasi om vad som händer sekunderna efter döden. Författaren beskriver det tillstånd kvinnorna befinner sig i på ett trovärdigt sätt. Åtminstone jag upplevde att jag blev fysiskt påverkad av vissa beskrivningar av de sinnesupplevelser (eller bristen på dessa) som beskrivs i boken. Det är en fantastiskt bra och läsvärd roman.

Nåväl. Det jag egentligen tänkte på då jag idag läste ut min bok var följande: det som händer efter att en storartad berättelse tar slut är lite som livet efter döden: alla kan skapa sig en egen bild av hur det blir sedan, men ingen kan veta med säkerhet.

Vad tycker ni om den jämförelsen? Håller den?

 

*Pappersstäder av John Green.

** Oneiron av Laura Lindstedt.

Läs också

2 kommentarer

  1. Tomas Hanell skriver:

    Jämförelsen håller absolut! Har ofta funderat på detta. Norman Mailer skrev någonstans i ett förord om hur parallella verkligheter i form av subjektiva antaganden beskriver ”verkligheten” bättre än s.k. hårda fakta. En förtröstansfull tanke.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *