Det är fastetider och nu är det ekofasta som gäller. Är inte helt säker på vad det är, även om det finns en beskrivning på internet. Utgångspunkten är väl att det är något nyttigt och bra. En vinna-vinna-situation där både man själv och omgivningen vinner.
Personligen har jag svårt med tanken om fasta, oavsätt hur man gör det. Orsaken är att man då anser sig normalt leva på ett sätt som kräver en temporär förändring. Att man 11 månader lever lite sämre och sedan en månad lever nyttigare. Ingen skillnad om fastan är andlig eller kroppslig så tycker jag att grundproblemet består. Lättare vore att leva 12 månader om året någorlunda bra, så behöver man inte en radikal förändring.
Det är säker så, att vi människor är ofullständiga och inte klarar av att leva rätt och därför måste ha en reningsmånad på vårvintern. I Finland har det säkert passat bra, då man efter den långa och kalla vintern haft knappt i skafferiet.
Fastan är säkert också en andlig upplevelse och där kan jag delvis förstå hur man tänker. Själv har jag märkt att självkontroll är en av de få saker man kan påverka oberoende sin omgivning. I myllret av arbetslivet, familjelivet, hobbyn och andra externa faktorer finns det få saker man på riktigt kan påverka. Ens egen person är en de få man kan. Självkontroll i form av motion eller att lämna bort den fjärde donitsen får en att må bättre. Själv har jag tvingat mej själv att minska på TV-tittandet och öka min bokläsning. Det har haft en negativ inverkan på min nattsömn, då jag är en streckläsare, men på något sätt tror jag att skräpdeckare i bokform är bättre än skräpdeckare på TV. Oklart om så är fallet, men upplever att jag själv kontrollerar situationen ens delvis.
Ekologin då. Vi råkar bo så att vi använder bilen närmast på helgerna. Till vardags är det cykel eller kollektivtrafik som gäller. Kläderna verkar välla in (nästan varje dag) via något facebookloppis och kött äter vi ganska sparsamt nuförtiden.
Kunde vi göra mera? Antagligen mycket mera, men frågan är vad. Hur man än vänder och vrider på sitt leverne är det någon som lider. Dessutom är det inte helt svartvitt. Köttproduktion och odling av pistachnötter slösar oerhört mycket vatten, men vi har inte brist på vatten i Finland. Om man köper lokalt producerat kött påverkar det inte vattenbristen eller regnskogshuggningen på andra sidan jorden. Däremot är det tveksamt att på vintern köpa lokalt producerade grönsaker som är (delvis) odlade med kärn-eller kolkraft. Inte heller det är svartvitt, då arbetsförhållanden på de (t.ex) spanska tomatodlingarna inte alltid vinner människorättspriser. Vill man då hellre stöda goda arbetsförhållanden och fossila bränslen eller dåliga arbetsförhållanden och solkraft ( i form av naturligt solsken, alltså).
Svåra frågor. Börjar med att lämna bort den fjärde donitsen, det känns som något konkret att börja med. Enligt vissa onda tungor är de ”färska” donitsarna egentligen djupfrysta och över ett år gamla och antagligen gjorda på ett bageri i Polen, som är kolkraftens stormakt. Om så är fallet, är det säkert bra att lämna donitsen oäten.
