Denna sommar har vi haft en lite annorlunda semester, då jag haft mycket på jobbet och vi därmed inte kunna åka iväg längre bort, som vi normalt brukar. I stället har vi gjort olika stick till äventyrsparker, nöjesfält, museum etc. Vi har även sovit över på vägen, om besöksmålet varit längre bort.
Som fotnot kan konstateras att detta sätt att semestra är dyrare än att åka längre bort, men det är inte varför jag skriver detta inlägg.
Vi har flera gånger tidigare besökt olika nöjesfält och äventyrsparker, men då har barnen varit så små att vi närmast suttit i något tuff-tufftåg eller lekt i sandlådan. Inget illa om dem, allt har sin tid och de var fina stunder. Det finns tusetals foton som bevis, om någon vill se.
Nu när barnen är lite äldre, har vi kunnat göra saker som är roliga för vuxna också. Den stora uppenbarelsen för mej har varit hur införlivat roligt det är i olika maskiner som kastar en åt olika håll i hög hastiget! T.ex nu senast vi var på nöjesfältet i Helsingfors var det jag som inte ville åka hem…
Några dagar innan dess var vi i en inomhuslekpark som var nästa tom. Bra för oss, för jag spenderade största delen av dagen på trampolinen – för det var så införlivat roligt. Inte ens när jag stötte stortån riktigt ordentligt slutade jag, så roligt var det. Uppsökte läkare nästa dag som konstatedade att den var stukad och gav mej värkmedicin. Hon var smått road åt orsaken till olyckan.
Bara vi hinner skall vi besöka en vattenpark i regionen som borde ha några riktigt roliga vattenkanor. Ser fram emot det! Kanske även besöka en motsvarande i Esland, som lär skall vara ganska bra.
Att återfinna barnet i sej själv känns ganska bra. Man får uppleva stunder av genuin och uppriktig glädje. När man sitter fastspänd och maskinen vänder med 4G in i en blind kurva, hinner man inte tänka på diskberg eller låneamortering. Man bara skriker av – ja, glädje får man väl säga. Som vuxen har man en starkare självbevarelsedrift, så känslan innehåller en gnutta rädsla. Det förstärker känslan.
Kan varmt rekommendera detta till alla. Med eller utan barn.
Planerar att ordna på vår arbetsplats en dagsutflykt till nöjesparken, utan barn. Då får man gå (springa) från maskin till maskin – i egen takt.
