Jag berättade här en dag till en vän att jag höll på med att sticka sockor till en människa som jag har ganska nyss lärt känna. Min vän tyckte det var konstigt och frågade varför jag skulle göra det. Mitt svar var: ”Eftersom jag tycker om henne. Jag gör saker till de som jag tycker om.”
Att göra saker; sticka, sy, rita, virka, tälja osv. är mitt sätt att visa människor att jag tycker om dem. Jag gör saker både till gamla vänner och nya bekantskaper. Till de gamla för att visa att jag tänker på dem och är tacksam för dem, och för de nya för att visa att jag tycker om dem och vill vara deras vän.
Som så många andra finländare så är jag uppväxt i en omgivning där det inte visas särskilt mycket känslor. Särskilt svårt har det varit att visa kärlek. Kanske därför är det mer naturligt för mig att ge presenter än att med ord berätta för människor att de är viktiga för mig.
Alla vi har olika sätt att visa kärlek. Jag tror att det är bra att lära sig även andra sätt än det som är det mest naturliga för en. Samtidigt är det ännu viktigare att lära sig förstå och uppskatta sitt eget sätt och även lära märka andras kärleksspråk.
Har du någon gång fått något av mig som jag har själv gjort, så kan du vara rätt säker på att jag tycker om dig och vill vara din vän. Har jag nyss lärt känna dig och kommer plötsligt farande med ett litet present så bli inte förskräckt: det är bara mitt sätt att vifta med svansen. Jag förväntar mig inget present i gengäld, men är glad om du viftar med svansen på ditt sätt mot mig.
