Jag läste förra veckan en artikel på humorsiten Onion som beskrev ungdomsarbetet i en imaginär församling. I artikeln berättar ungdomspastorn om utrymmen som han hade inrett för ungdomarna. Där fanns olika spel, snacks, soffor och allt möjligt som pastorn tänkte att ungdomar skulle uppskatta. Det fanns utrymme för att träffas med vänner och även ha samtal med pastorn.
Jag förstod inte det satiriska i artikeln. Det enda humor jag hittade var att pastorn insisterade att bli kallad ”Pastor Marc”. Annars tycker jag att det låter fantastiskt. Jag skulle kanske byta till lite mer hälsosammare snacks än bara godis och chips, men annars. Tänk om kyrkorna faktiskt var naturliga samlingsplatser för människor (i alla åldrar!), dit man kunde komma och hänga på kvällarna. Gemenskap, samtal osv. Det är så jag skulle vilja att en församling var.
