När ett TV-program börjar fylls rutan av en massa symboler som berättar om programmet är farligt, otrevligt eller annars
beklämmande. Detta är nyttig information om man är analfabet eller inte har en programinfo-knapp på sin fjärrkontroll. Jag tror däremot inte att symbolerna är till för barn, såvida man inte vill uppnå omvänd effekt.
Symbolerna har onekligen den fördelen att man via dem kan bilda en uppfattning om ungefär hurdan stämning kommer att förmedlas i programmet. Det betyder däremot inte att symbolerna avslöjar något om själva handlingen, utan endast med vilka effektmedel detta budskap kommer att föras fram.
Kanske man kunde tänka sig liknande symboler i kyrkliga sammanhang? T.ex i annonserna i Kyrkpressen kunde det stå ”Gudstjänst kl 12 i Kyrka X, medverkande X och X. Spindel, dödsskalle, kors, moln, bägare”. De sista fem orden som symboler, naturligtvis.
Är jag bara löjlig nu? Kanske, men nu skall vi inte glömma att det redan finns en programtablå för veckans händelser i gudstjänstlivet. Varje vecka har ett tema och ett bibelställe. Kanske man i stället för att hänvisa till ett bibelställe kunde förmedla veckans tema via dessa symboler? De är, trots allt, mera tillgängliga för icke-aktiva kyrkogångare. Aktiva kyrkogångare vet redan dessa teman och bibelställen på förväg och kommer oavsett, så annonserna är väl knappast till för dem ändå?
Vi är tillbaka till missionsbefallningen (återkoppling till förra veckan, snyggt va?) och att informationen borde gå på dess villkor man önskar få med sej. Symboler i annonser löser knappast problemet, men vore kanske ett steg i riktningen mot en mera tillgänglig kyrka?
Bra förslag till symboler tas emot med tacksamhet.
Intressant tanke. Min erfarenhet är att bl.a. en gudstjänsts budskap blir tydligt när man lyckats få in ett tydligt symbolspråk. Därför är det bl.a. en så stark upplevelse för mig när man vid Jesu dödsstund släcker det enda brinnande ljuset på altaret under långfredagens gudstjänst.
Liturgin är ju i någon mån kyrkans symbolspråk men den behöver antagligen en saftig dos av ny symbolik som kan förmedla kyrkans budskap. Kanske de enskilda församlingarna själva måste söka efter denna symbolik i den vardag som församlingsmedlemmarna lever? Då skulle eventuellt församlingarnas unikhet synas i dess egna symbolspråk och församlingens identitet blir till en viss utsträckning kopplade till de symboler som de uttrycker.
Tack för ditt inlägg. Den gav mig en en trevlig tankeställare.