Vardagstro och söndagstvivel

Adventskalender

Lucka 10: Gör som du vill!

10 Dec , 2013, 10.00 Sofia Mirjamsdotter

 

Med två veckor kvar till jul är det många som upplever den stressigaste tiden på året. Det är stressigt på jobbet för att allt måste hinnas färdigt innan årets slut, innan julledigheten tar vid. Det är stressigt hemma, för att klappar ska handlas, julgodis ska tillverkas, stämning skapas och mat planeras. Dessutom är det statuerat att juletid är vänskapstid, och många har sina kalendrar fulltecknade av glöggkvällar, julkonserter, julfester i skolor och luciafiranden som ska hinnas med.

När mina barn var yngre tyckte jag innerligt illa om december. Inte egentligen om julen, men om den stress som julen skapade. Allt som skulle hinnas med. Alla tindrande barnaögon som skulle framkallas genom den ömma moderns frejdiga insatser vid spisen, i pysselverkstan och i stadens upplysta butiker där klapparna inhandlades. Jag minns med ångest den julen då det tidigt beslutades att inget Luciafirande skulle ordnas i dotterns klass och hur jag pustade ut, för att kvällen före Lucia mer eller mindre bryta ihop när en klassförälder ringde ganska sent för att glatt meddela att det visst skulle bli ett litet improviserat Luciatåg morgonen efter och jag som redan hade fulltecknat schema var tvungen att leta fram Luciakläder, stryka, kolla att det fanns batterier till Luciakronan och sedan boka om morgonen för att få logistiken att fungera. Hur jag nästan hatade personen som kommit med en sådan idiotisk idé kvällen före Lucia, och hur den blev droppen som fick det att rinna över för mig.

Juletid, julefrid. Hur gör man? Hur gör du? Jag har, sedan kraven från skolor och dagis försvunnit hittat ett sätt som fungerar för mig. Det är: prioritera. Fråga mig själv vad som är viktigt för mig. Vad är julefrid? Hur vill jag fira? Måste det stå en Janssons Frestelse på julbordet fastän ingen äter den? Går det att tacka nej till glöggkvällar och julfester? Kan jag själv välja hur jag vill fira min jul, istället för att anpassa mig efter avlägsna släktingars önskemål? Ja! Jag kan välja. Jag kan göra som jag vill. Jag firar jul som det passar mig. Jag äter den mat jag tycker om. Hellre tre rätter på bordet som de närvarande gillar och äter av, än ett dignande julbord för syns skull. Skådebröd är inte min melodi. Jag ser på teve det jag vill se på teve. Om jag ens vill se på teve.

Jag bryr mig inte om att årets julgransmode är helvitt eller silver eller vaddetnukanvara. Jag klär min gran som jag alltid har gjort. Om jag ens ska ha julgran i år, har inte riktigt bestämt mig. Om jag orkar. Om jag hinner. Om inte så blir det nog faktiskt jul ändå.

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *