Hur många kristna helger är det värt att fortsätta fira? Den diskussionen förs nu i syfte att spara pengar och förbättra landets ekonomi. Vem firar de religiösa högtiderna för sina egentliga syften? Eller ska vi tolerant fira varje religiös, ideologisk och politisk minnsesdag jämlikt?
Många av de röda dagar firas ganska blygsamt. I allt flera fall blir den kyrkliga dimensionen minimal. Ändå kostar helgerna en massa för staten och företagen. Röda dagar betyder högre lönekostnader och mindre produktion. Ju fler röda dagar – desto värre problem. Nu vill arbetsgivarna och en del politiker flytta både trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag till närmaste lördag. Gör man det sparas pengar.
Betyder färre lediga dagar bättre ekonomisk utveckling? Det kan man tvista om. Amerikanerna har t.ex. nästan aldrig semester. Men många av de länder med flest högtidsdagar har en snabbare ekonomisk utveckling än vi. Men å andra sidan har de länderna, förutom många helgdagar också skrattretande låga löner och obefintliga fackföreningar.
De som försvarar helgerna fortlevnad hittas oftast bland vanligt folk (de som får ett 100%-igt lönepåslag på röda dar). Men hur viktiga är trettondagen eller Kristi himmelsfärd för gemene man? Trettondagen har hos oss ingen större religiös betydelse. Vi ger inte varandra julklappar då, som visemän-traditionen skulle påbjuda, då de beräknas ha uppvaktat Jesusbarnet. Och hur är det med Kristi flygare? På många arbetsplatser ger dagen en chans till klämdag och därmed en långhelg. Helig Ande är ointressant, i förhållande med ett förlängt veckoslut i Berlin.
Egentligen är det väl egalt vilket datum vi firar de flesta högtider. Cyniskt kan man påstå att de flesta relgiösa firningsdatumen är dragna ur hatten. Jesus föddes troligen i april – vilket också drar mattan undan Johannes döpares födelsedag – så vi kanske inte heller borde fira midsommar samtidigt? Kristi himmelsfärd infaller på en torsdag, fyrtio dagar efter påskdagen. Men är Anden mindre aktuell tre dagar senare? Dom som ger Helig Ande plats i sina liv firar väl himmelsfärden lite varje dag, vare sig de är lediga eller inte.
Trots detta kommer stor del av kritiken mot en helgflytt från okyrkliga kretsar. Fråga: varför ska man alls fira kyrkliga helger om man inte värdesätter dom? Av rättvisa, kan man påstå. För varför skulle kristna få vara lediga flera dagar än icke-kristna? Och ”hur kristen” ska man vara för att få fira trettondagen? Eller jul? Och om man tvingas jobba: ska bara kristna få 100% lönepåslag? Då blir det i alla fall inte de kristna som räddar den finska ekonomin…
Ska vi undvika att kränka någon, fortsätter vi fira de kristna högtiderna – men därtill borde vi uppmärksamma alla de andra högtidsdagarna, som Jom Kippur och ramadan med tillhörande festligheter. Jag hörde idag om en skola som faktiskt gör det. Då skulle vi fira något nästan varje dag.Vi kunde förstå vårt världsreligiösa pussel bättre. Och som grädde på moset skulle vi få ordentliga lönepåslag. Ytterligare kanske Kristi himmelsfärd blir både intressantare och begripligare för de som inte annars intresserar sig för kyrkliga helger.
Så återstår det bara att hitta pengar till helgersättningar åt de som trots allt måste jobba.
Den helige Ande hör väl mera ihop med pingstdagen än med Kristi himmelsfärd, däremellan är det tio dagar om den saken är oklar. Frälsningshistorien kommer i uttryck i kyrkoåret, men det behöver inte vara samma sak som kalenderårets lediga dagar. Väldigt många kristna i världen har inte lediga dagar när kyrkoårets helger skall firas, men de firas ändå på ett eller annat sätt.