Det sägs att från små barn och fulla vuxna får man höra sanningen. Jag vet inte om det stämmer, men däremot verkar det som att från bögar får man höra evangelium!
Häromdagen lyssnade jag på Jonas Gardells sommarprat. Han benämner sig själv som kristen och bög och hans budskap är enkelt: Ta vara på ditt liv, du har fått det för att det ska användas. Han säger också att vi ska bära varandra, ibland rent fysiskt, och att vi ska torka varandras tårar. Sen avslutar han med ett enkelt Gud välsigne dig som sommarhälsning till världens mest sekulariserade land.
Det här är ett budskap som man tror på. En tro som prövats genom eld.
En Gudstro som håller trots hat i den egna religionens namn. Ett hopp som inte låter sig brytas ner trots att det rimligaste vore att bara ge kyrkan ett väl valt finger och dra därifrån.
I går läste jag också, som så många med mig, Kaj Korkea-ahos starka text i HBL – ett brev till alla bögar (kom till artikeln genom att klicka på HBL’s facebooklänk….). Han riktar sig särskilt till de homosexuella som växer upp i ett kristet hem. Och som en sann evangelist så kommer han med hopp. Ett hopp om kärlek och gemenskap, ett hopp om att det blir bättre. Han vet, för han har gått före…
Jonas och Kaj gör vad varje sann kristen borde göra: står upp för de utsatta, de svaga, de bortglömda och skamsna. De förkunnar befrielse för de fångna, syn för de blinda och frihet för de förtryckta.
Något kyrkan borde ha gjort för länge sen.
Tack och förlåt.
