Tror jag inte att finns. Det finns en massa rätta och rätte. Och så finns det mängder med good enough som småningom blir perfekta, eller kanske snarare perfekta för oss. Men det finns också en hel del Mr Fantastisk som förvandlas till Mr Förfärlig och själv kan man gå från Härlig till Hemsk så fort ringen är påträdd. Det finns absolut ingen logik bakom den varaktiga kärleken.
Men för den skull behöver den inte vara orationell och känslostyrd. Den enda rätte blir till genom att jag väljer att avstå från de andra. Genom att jag slutar snegla mot annat vackert blir den utvalde den vackraste. Låter det enkelt? Det är svårt men det har funkat för mig. När jag har avstått har jag fått. När jag inte kunnat avstå har jag förlorat. Äktenskapets hemlighet finns för mig i detta frivilliga offer, i detta mod att våga välja, i denna önskan om att få dela hela livet med Guds hand bakom ryggen, i denna medvetenhet om att man själv är otillräcklig och begränsad men ändå kan bli älskad. Det är så skönt att trots allt detta vill man ändå göra det och det är så häftigt att någon vill göra det med mig.
Men jag vet att folk gifter sig av andra skäl än mina högtravande och det är ok för mig men jag är urangelägen om att det ska funka. Som en ettrig Amor håller jag närgångna och krävande vigselsamtal med alla som jag viger. Nyfiket vill jag veta hur han & hon har tänkt sig klara av världens svåraste uppdrag. Men viktigt är också att paret får höra sin blivande maka eller make säga högt: Jag vill leva med dig för att../Jag tror vår svaghet är../ Vår styrka är däremot…/Svårigheter som kan komma är../ Var ska vi söka hjälp?../Dina bästa sidor älskling…Jag lyssnar också för att lära.
Är trots min digra erfarenhet och höga ålder fortfarande i barnsligt behov av bekräftelse. När kvällen kommer och vi kravlar medvetslösa mot våra sängar så samlar jag ibland mina sista krafter och lägger mitt tunga huvud mot hans fina guldgnistrande bröst och viskar: Berätta om oss innan vi somnar, berätta om kärleken, snälla..”Kärleken..den är röd”, svarar han som inte behöver så mycket bekräftelse och babbel för att orka vardagsälska, innan han drar andan till sin första snark. Och jag ligger kvar i det ensamma mörkret och funderar på om han verkligen var den rätte ☺.
Exakt så där är det. Jag är så allergisk mot då folk säger ”nå, nog får man titta på andra också, så länge det stannar vid titta, vad kan det nu skada?”. Men jag tror att det skadar – kanske inte genast och kanske inte så omvälvande – men så fort du ger dig tillåtelse att se på andra finns det alltid en risk för att du blir missnöjd med det som du har, förr eller senare. Att avstå från att titta är att välja och har man valt kan man också satsa fullt ut. Så enkelt är det.
Fantastisk text! verkligen.. Om man vill förstöra allt vad kärlek handlar om. Uppenbarligen har du inte träffat någon som passar dig. För vet du vad? När du träffat den du vill vara med kommer inte behovet av andra finnas. Du kommer gå igenom svårare perioder tillsammans med ett som är säkert är att du precis samma dag du tänkt: ”Jag vill ha något bättre” kommer att skratta åt hur löjligt det är. Det bästa står ju redan framför dig. Det behövs inte analyseras någonting extra om detta. Du kommer inte behöva fundera på om du ska satsa. När man vet så vet man. Kärleken är inte logisk som redan skrev. Det här får ju kärleken att låta negativt också. När du hitta ”den rätta” eller en som passar dig (beroende på hur du ser på saken) så kommer hon/han vara allt för dig och tro mig. Ingen annan lär behövas. Förbannat svag kärlek det som förtörs genom ett ögonkast på en annan.
Fattar ingenting. Måste väl ändå vara ok att skriva hur jag upplever det? Det är liksom det som bloggandet handlar om. Sen kan man svara med en annan åsikt men inte påstå att någon annan har fel i sin upplevelse..
Rigtigt